A beautiful day's sailing in Patagonia

Dawnbreaker
Lars Alfredson
Thu 22 Mar 2012 00:32
Pos 52:00.178S 73:43.42W Caleta Victoria



We start with the blog from Tiny Pim Olyckan as he is one day behind as
usual.



20/3



Vi vaknar vid halv tio. Då Tiny blivit vis av erfarenheten av att Conny
zzzzznarkar på riktigt har han redan från början lagt sig att sova på soffan
i salongen denna natt. Detta är perfekt för de övriga besättningsmedlemmar
då han blir uttagen att vara ankarvakt. Detta gör att alla utom en vaknar
riktigt utvilade. Ingen skada skedd. Under natten har vi seglat ordentligt
runt ankaret. Raschas med kulingstyrkor har kommit från alla väderstreck.
Tur att draggen satt sig ordentligt.



Vi får kontakt med en cargo båt som vi ser via AISen innan vi går ut, han
upplyser oss om att vädret i kanalen är värre än vad vi trodde. 35knop
nordvästlig vind är precis det vi inte vill ha. Efter en stunds diskussion
bestämmer vi oss ändå för att göra ett litet försök. Nästan alla är utvilade
och vill försöka sig på att komma upp en bit i alla fall. Dessutom finns det
en vik på andra sidan Magellan som skall vara riktigt fin. Den ligger bara
10 Nm bort. Sagt och gjort, vi gör ett försök.



Väl ute i sundet känner vi att vi har strömmen mindre mot oss och vinden
inte rakt i näsan. Dessutom lyser solen mer än tidigare dagar vilket gör att
landskapet ser helt annorlunda ut. Detta uppmuntrar oss och efter att ha
kört med järngenuan över sundet hissas halva tvåans genua. Mellan 30 och 40
knops vind (15 - 20 m/s) knuffar iväg Dawnbreaker i 8 knop i rätt riktning.
Jämfört med tidigare dagar flyger vi fram. Sjön är krabb och kort men
påverkar oss inte så mycket. Detta är roligt.



Efter två timmars segling börjar VHFen spraka. YATI YATI YATI this is NANDU,
cambio!! lyckas vi tyda oss fram till. Nandu var lotsbåten vi fick bunkra
vatten från och som vi senare låg på sista natten i Punta Arenas. De har nu
kommit ikapp oss då de skall lämna en lots till ett av de containerfartyg
som vi möter och föreslår att vi skall stannar i en närbelägen vik och "kollar
på TV med dem" under natten då de ändå inte skall göra något annat till
nästa båt kommer nästföljande dag. Vi inser att de undrar om vi har lust att
ta en redig blecka med dem vilket är lockande men eftersom seglingen för en
gångs skull är riktigt rolig och vi gör stora framsteg beslutar vi att
vänligt men bestämt avböja. Vi motiverar detta med att om vi fortsätter i
det tempo vi nu håller kommer vi under dagen vara på vår västligaste punkt
under denna resa och då kommer vi dagen efter kunna lämna motvindarnas
Megallan. De förstår och önskar oss en trevlig resa. YATI YATI YATI over and
out.



Lunchen tillagas av Tiny som trots 20 graders lutning och kraftig sjö
lyckades koka pasta med ädelosts sås. Alla blir mätta och nöjda. Nu vaknar
även Conny som inte mått riktigt bra under morgonen. Den gubben kan inte
bara ZZZZnarka han kan sova både mycket och länge också.



Vi dundrar vidare och kommer fram till vårt mål Caleta Uriarte på vår rutts
västligaste punkt och slutet av vårt slit på Magellansundet. Skönt att
äntligen vara här. Imorgon hoppas vi kunna komma in i kanalerna som skall
vara det riktiga Patagonien. Där utlovas lite mindre vindar och lite bättre
väder. Det ser vi fram emot nu.



Väl inne i den lilla viken vi utsett ankringsplats får Lars och Pim för sig
att vara upptäckare på riktigt och tar Dawnbreaker längre in i viken än vad
någon tidigare varit. Meter för meter mäter vi bottendjupet och kommer
tillslut fram till en riktigt fin ankringsplats där vi till och med får en
tamp iland. Nu ligger vi riktigt bra. Tror vi. Hur vi kommer ut imorgon vet
vi inte då passagen in var supertrång.



Väl tillagda och klockan är sju. Alla är trötta efter degens etapp trots
sovmorgon. Det blir lite diskussioner om hur vi skall fortskrida
nästföljande dagar innan middag som serveras vid 9. Chicken Tikka Masala ala
Tomtom.



Efter middagen är det Mexican Train time. Men innan vi börjar skall Tiny upp
och skriva mail samt färdigställa gårdagens blogg. Helt plötsligt ropar han
till. Vi har flyttat på oss lite väl mycket. Ingen reaktion nerifrån båten.
Han ropar igen denna gång lite mer bestämt men inget händer. Ankaret har juh
suttit som berget tidigare och alla tar det som ett lite förvirrat skämt.
Tredje gången och med hjälp av ankaralarmet som plötsligt börjat tjuta blir
det i alla fall en reaktion. Shit ankaret har släppt konstaterar Lars, du
skämtade inte. Nej säger Tiny och lyser på land som bara är 10 meter bort.
Nu är goda råd dyra (inte bara bokstavligt). Tonton går till fören och drar
in ankaret, Lars bakom rodret och navigerar med hjälp av Tontons
strålkastare åter till mitten av viken där draggen pånytt kastas i. Tiny får
ta sig en tur ny med dingen och köra ännu en tamp till land, denna gången
från fören. Allt detta skedde i beckmörker "givetvis". Spännande. Under hela
denna eskapad var Conny lugnast av alla. När vi slutligen låg med tampar i
land kommer Lars, Tonton och Pim mer i båten och finner Conny i full färd
att färdigställa disken. Det är att ta det med ro det.



Väl tillbaka till båten får Tonton och Lars bekänna färg i mexican train.
Ordningen är återställd.







heading .... Newsflash!!!! Seaworld in Chile and 10 days to to!





March 21st Wednesday



Only 10 days to go ..... YOU know what we mean.

After a fantastic sailing day we have accomplished to leave 70nm behind us,
not without first celebrating, with a "Northdrum" shot, our passage at Tamar
lighthouse, our final turn to head north.

All seem happy today, in true circus mood. We were blessed to finally
witness whales jumping out of the water at channel Smith, just 4nm to our
anchorage. Marvelous creatures and unbelievable how they manage to
graciously jump out of the water. Not to be left behind just a few minutes
later we were surrounded by also jumping seals. And playing dolphins at our
anchor site. It truly was a great day at sea for all creatures.

"The Hunt for Grey Pearl" is on. We have reached Seno Union and have
entered the strike arena under intense cheering of the crowd. This point
intersects the route that comes from Puerto Natales and the north channel to
Puerto Montt.

The french sailyacht Grey Pearl has been in Natales in hiding and we are
taking a stealth attack position to surprise them on their way out, board
and raid their bakery in search of Baguettes and Brioche nicely backed by
Chef Karine.

Pim spend the day in hiding, allegedly working on his article. He is taking
it very seriously .... he has given up a great sail today to stay inside at
the dinning table concentrated.

Mexican Train score for last night. Yes, Pim has won the first match. But
barely. The victory caused a swollen head which caused him some insomnia.
Tonight there will be a rematch .... Conny is smartly staying on the
sidelines until he better assess the competition's weaknesses and strategy.
I am afraid for when he decides to tackle this game. All are taking up this
game as they join Dawnbreaker crew. We want to thank Shan (Mrs B. Blog to
be) for the intense hangovers this game has cause to the unaware souls.

All is well, we are cold and wet and the few minutes of sun are not enough
to dry or warm us, before the next rain showers.



tonton