Cape Horn sighted

Pos 55:49.29S 67:17.82W Caleta Martial, Isla Herschel

Passed Cape Horn at 18.00 30/1 2012

Dubblerade Kap Horn kl 18.00 30 jan.



First Urban in Swedish followed by Bobs blog.



Hej !



Kap Horn på vår babordssida, 30 januari klockan 18.00.



Åter till natten den 27/28. En lugn natt där vinden var snäll mot oss. Det innebär att sömnen mellan vakterna blir utsökt. Dagen den 28:e blev en dag där besättningen befann sig på däck med lite solkräm på näsan. Lyssnade på musik, korsord, solade och läste. Drake Passage visade upp sig på ett sätt som vi inte trodde var möjligt. Natten kommer med full stor och genua 2. Tyvärr är vågorna sådana att Lars och jag som bor i fören inte har det så bekvämt. När fören dyker ner i en våg följer inte våra kroppar med. Det blir mer att när båten är på väg upp igen möter vi sängen.

Varför skriver jag datum ? Jag/vi har kopplat av så mycket att det här med datum och dag inte är så viktigt. Nu är det i alla fall 29 januari och dagen är mulen med regnskurar. Vinden stämmer med väderfilerna. Dagen tillbringas i vinterträdgården eller sängen. Ingen ser nyttan med att sitta ute i kylan och regnskurar. Varje kvart sticker någon ut huvudet och gör en koll på hur det ser ut.

Åter kommer natten. Vinden gör att vi kommer mer väster ut. Men vad gör det vi har all tid i värden, TYCKER VI. Under natten avtar vinden. Motorn får jobba några timmar. Vinden kommer på kapten Lars och Ton Tons skift, full stor och spirad genua. Bob och jag fortsätter med samma segelsättning till 8 på morgonen. Thomas och Peter tar över. Dessa herrar vill komma in väster om Kap Horn. Ner med den spirade bommen. De svänger och vågorna som är rätt stor kommer nu mer in från sidan. Båten lägger sig väldigt mycket ibland. Alla som vilar hamnar nu tryggt på ena sidan av sängen. Men det varar inte så länge. När båten är på andra sidan av vågen rullar man över till andra sidan av sängen. Så håller det på.

Nu är vi inne på dagens datum 30 januari. Jag vaknar av att båten gör minst sagt en större rörelse. Halvvägs upp till bokhyllan som finns på min sida vaknar jag. Nu är det Liseberg i sängen. När jag kommer upp ser jag två som flinar, Lars och Thomas. De hade vadslagning om hur många minuter det skulle ta innan jag skulle dyka upp och ha en åsikt om deras segling.

Dagen innehåller regn och vind som kom och gick. Nu visar Drake Passage att det finns ett annat hav med stora vågor och mycket vind.

Att komma väster ifrån och runda ön som heter Kap Horn är ett ögonblick som vi kommer att ta med oss i framtiden. Ankrat för natten i en vik in i skärgården. Ni kan tro att middagen vid ett bord som inte lutade smakade gott. Just nu bakar Peter en kladdkaka som vi ska ta till kaffet.



Urban, som kommer att sova som ett barn i natt.



P.S. Alla önskar en god natt. De svåraste är kanske ändå att somna. De vi nu har gjort tar nog tid att smälta.





29012012 Drake Passage 2



The winds have been very kind to us so far and although the Low seems to be moving a little slower than predicted, we are on track.



Throughout the day the wind increases, drops then goes back up again. To keep us on our toes it becomes quite erratic for a while before settling back, steadying off our stern. This enables us to pole out the Jib and Goosewing.



A lunch of Pasta and a dinner of "leftovers", are served in a bowl, as are most meals when we're canted at 30 degrees, riding the bucking bronco.



The water temperature has started to climb. Now were out of the Antarctic

Circulation and back in the South Atlantic Ocean .We've now crept up from the 3C to 7.5, nearly tropical!







30012012 Furious Fifties



During the morning, as predicted the wind has got up and it's starting to blow 38 knots. The Seas are rising two to three meters and shortening with steep peaks and valleys throwing us through 60 plus degrees arc.



I'm writing the Blog locked in behind the small table of the Pilot House at 30+ degrees. Trying to time my typing between the rolling, I find more often than not, that the computer has moved, putting my fingers over the wrong keys and producing even more mis-typing than usual.



We've contact the Chilean navy at Cape Horn who advise us its blowing 40 to 50 knots there, which becomes self evident, as we approach. At 30nm off we're taking a knocking and have a real struggle to haul down the reefed Main, with greenies are breaking over the deck, and the screaming winds driving them over the Pilot House.



The deck is heaving in seas that have increased to three to four metres making a difficult job even more of a challenge. Battling to get the Main under control, it reluctantly gives up its power and falls into its cover on the Boom. We're now running under a part rolled number 2 Jib only, though still making a bouncy 9.5 knots.



Land has been sighted, though it looks like it will be too rough to go into Cabo de Hornos (Cape Horn) by Dinghy, as there is no safe anchorage. Under these conditions we will have to head for the neighbouring Herschel Island and its Martial Anchorage, which is sheltered from all but Easterly winds.



This is the only authorised anchorage for those visiting Cape Horn., so we'll overnight there, hoping it will be calm enough to make a visit tomorrow so we can place our flag in their display room and get the final prize of their stamp in our Passports.



Peter serves afternoon coffee with "Store bought" cake. Reckons he can't make "Brownies" at over 30 degrees of tilt. The three Musketeers are enjoying a Swedish summer, soaking up the greenies and trying to prove how waterproof their Musto gear is.





Meanwhile in the Pilot House, as well as Blogging, Tonton and I stick our heads up to do some photography while trying out guess the deluges. Despite all, the Sun is trying to poke through; with the air at 6.4C and the sea a balmy 9.3C one could almost imagine the Caribbean, though maybe in Hurricane Season.



As we near land, we are joined by various Albatross and other sea birds who skim effortlessly over and between the waves. Approaching the cliffs of the "Horn" from the South we turn easterly to run along them and the lower land that is the Horn proper with its lighthouse and albatross monument.



Its 18:00, which coincides with happy hour as we make our nearest landfall and turn. Tonton brings up a bottle of Champagne, which after several attempts, he manages to open. Then, after spraying the assembled masses we manage to save at least some of the contents to celebrate our safe and successful return from our Antarctic adventure.



Now, running down wind, we surf at 12 knots down the enormous seas that been keeping us on our beam ends. Then going is a lot more comfortable as we turn North again in between the islands to get to the anchorage. We now have beam seas though somewhat reduced, conspiring to send great spumes of spray, picked up by the stiff wind, across the deck.



As we run between the islands making our final approach, we roll in the Jib, starting the engine to motor into the anchorage. The countryside is now green. Approaching the anchorage we're escorted by a pod Peale's Dolphin. In the bay we see our first trees since we left for Antarctica, surrounding the shoreline. There's a beautiful beach with calm seas and as we anchor the Sun makes an appearance. A perfect end to an invigorating day.





Bob the Blog