Pitcairn GRETE

Pos 24:25.2S 131:49.6W
Thursday 1st November
13.40 LT

First is the Swedish followed by the English version


PITCAIRN ISLAND - MYTERIET PÅ HMS BOUNTY (Dawnbreaker?) 27 - 31 OKTOBER

Det är Halloween idag och vi lämnar Pitcairn Island efter att ha utforskat ön i två dagar. Vi seglar sakta fram i två - tre knop. Vi sitter alla fem och njuter av lugnet efter fyra dygn med hammer och slammer och mycket gungeligung. Det har varit svårt att sova ombord så Mike sa tack och hej och har tillbringat två nätter på ön, första natten sov han i kyrkan (undrar om han gick fel?) dagen därpå i Christians Cave tillsammans med Steve som också fick nog av allt gungande. Där låg dom tillsammans med alla vilda getter och filosoferade, kanske längtade dom lite lite gran till Dawnbreaker och kvällens GT??! De såg båda två lite rödögda och tilltufsade ut då de blev hämtade imorse av Lars och Fred och snart snarkade de gott i var sin koj. Tufft att återgå till grottliv verkar det som.

Pitcairn Island, vilket osannolikt otroligt ställe. Här bor just nu 68 personer på denna lilla tropiska, bergiga otillgängliga vulkanö (högsta punkt ca 340 m). Vi tvingades att ankra om tre gångar. Alla på ön visste att vi låg och väntade på att komma i land och äntligen måndag förmiddag tillät vädrets makter oss att surfa, iklädda badkläder, in med dinghyn till den lilla hamnen, Bounty Bay, nedanför Adamstown. Hedda, Brenda (lokala sheriffen), Mike, Bill (New Zealand polis) och vår "kanal 16 röst" Simon välkomnar oss på kajen. Dinghyn lyfts helt resolut upp på kajen. Alla är så trevliga och efter avklarat, uppiggande informellt pappersarbete framför båthuset så hoppar vi upp på var sin ATV (fyrhjulig moppedoppe med chaufför) och drönar upp av branta backan till Adamstown. På byns "Town Square" informerar Hedda lite om ön och vi bekantar oss med fler öbor bla en som säger :"Jag tyckte nog att jag såg ett litet (litet 64 foot??!) nötskal komma gungande", det var alltså Dawnbreaker han menade och man såg att Lars blev nog lite putt!? Här på Town Square ligger alla viktiga institutioner samlade såsom postkontoret, ökontor, kyrka..plus ankaret från HMS Bounty. Efter information och presentation halkar vi runt i den klistriga leran (det hade just regnat) på egen hand. Hos Betty och Tom Christian har vi beställt lunch. Tom är femte generation från Fletcher Christian, en av Bountys myterister. Betty är öns superbagare och vi beställer färskt bröd, limpor och bullar, att ta med oss. Promenad till Ship Landing Point där vi har vacker utsikt över Bounty Bay och Dawnbreaker. Senare går vi till Christians Cafe, öns enda ställe med rättigheter, som ägs av Olive Christian och hennes man Steve, en eftermiddagsöl står på programmet innan vi återvänder till båten.

Tisdag, upp och hoppa tidigt och iväg till ön och General Store, mellan 08.00 och 10.00 kan man handla och vi måste komplettera lite, fram för allt frukt och grönt plus bastantea fiskegrejor (alla våra "toys" enligt Brenda) är long gone..Tre gångar i veckan är det öppet, tisdag, torsdag och lördag och det är Olive och Steve som även har hand om detta.

Vi går till Post Office, som speciellt för oss, alla köper vykort och frimärken, skriver till nära och kära, som kommer att få en hälsning från denna speciella ö i slutet av december eller början av januari. Nästa postgång från ön är den 2 december. Rariteter för frimärkssamlare (finns det sådana fortfarande?).

Lilla skolan har nio elever, två småttingar i förskola och sju i åldern fem till fjorton, ligger på en liten kulle med vacker utsikt över havet, här regerar Paul och Lill ett lärarpar från New Zealand som i december har varit på ön i ett år och som LÄNGTAR tillbaka hem.

Idag fortsätter vi utforskningen av öns vandringsledar. Vackert och frodigt överallt, vi passerar träd med papaya, passionsfrukt, grapefrukt.Highest Point 337 m är ett av målen. Överallt hittar man lite konstiga namn som tex Dan Fall, Nellie Fall, Jonny Fall, Oh Dear namn på personer som av olika skäl har "ramlat" över kanten under bär-och svampplockning. På tillbakavägen kommer Kean och Dafne i full fart på ATV-n. Detta trevliga äldre par bjuder på gurkor, sallad och auberginer, levererade på kajen, och hjälper oss att palla papaya. Sen lunch/middag idag avnjuts hos Olive, red snapper färskpotatis, quiche. Vi förvånas över att alla är så otroligt hjälpsamma, vänliga och generösa. Överallt välkomnas vi med öppna armar och alla hjälper till med att fixa fram allt efter våra behov. Alla har tid för en pratstund.

Båten är nu fylld med färska pitcairnska grönsaker och mängder med bananer (säsong just nu). Överallt på båten hänger det bananer. Man kan lugnt säga att Halloween står i bananens tecken. Frukost med cornflakes och banan, mellanmål banan, lunch banansandwich, mellanmål banan och slutligen bananaflamé till dessert på kvällen.

Nu är vi på god väg till Gambier Island, French Polynesia (285NM), idag lyser solen och vinden med sin frånvaro.

Grete



In English:

PITCAIRN ISLAND - THE MUTINY ON HMS BOUNTY (Dawnbreaker?) 27 - 31 OCTOBER

Today it is Halloween and we are leaving Pitcairn Island after exploring it for two days. We are sailing away slowly in two to three knots. All five of us is enjoying the calm after fuor days of heavy rock and roll anchored outside the island. It has been difficult to sleep on board and Mike abandoned the boat for two nights ashore. The first night he spent in the church (I wonder if he went wrong?). The day after he spent in Christian's Cave together with Steve who also had enough of the rocking. They stayed there together with wild Goats, perhaps they were longing a bit for the evening GT at Dawnbreaker ???! They both were dirty and redeyed when they were picked up this morning by Lars and Fred, and were soon snoring happily in their bunks. It seams to be hard to return to life in a cave.

Pitcairn Island, is an amazing place. Today there is 68 persons living on this small tropical, mountainous inaccessible volcanic island (highest point approx 340 m). We had to reanchor three times and also lost the bow roller. Everybody on the Island knew that we were waiting for a possibility to go ashore and finally on Monday the weather allowed us to surf, dressed in swimming gear, with the dinghy in to the little harbor Bounty Bay, below Adamstown. Hedda, Brenda (immigration officer), Mike, Bill (New Zealand policeman) and our "channel 16 voise" Simon velcomes us on the pier. The Dinghy is quickly lifted out of the water with a crane. Everybody is very nice and after some quick paperwork in front of the Boathouse we all mount quad bikes and are taken up the steep hill to Adamstown. In the "Town Square" Hedda informes us about the Island and we get to know more islanders. One man says "I thought I saw a little nutshell sail in"(small 64 foot??!), meaning Dawnbreaker, Lars looked a bit put off!? In the Town Square all the important offices are gathered as Town office, Post Office, The Church... and the anchor from HMS Bounty. After information and presentation we slide around in the sticky mud (it had just been raining) to have a look around the village. We have ordered lunch at Betty and Thomas Christian. Thomas is 5th generation down from Fletcher Christian, on of the Bounty mutineers. Betty is the Island expert baker and we order fresh bread to pick up next day. After lunch we walk up to "Ship Landing Point" where there is a nice wiev of Bounty Bay and Dawnbreaker. Later we go to Christians Café, owned by Olive and Steve Christian. There we have a beer and a nice chat before returning to the boat.

Tuesday, up early and off to the "General Store". It is open three days a week between 8-10. We need to get some shopping mostly fruit and vegetables and some strong fishing gear. All our "toys" according to Brenda is long gone. It is Olive and Steve that runs the shop to.

We go to the Post Office that opens for us. We all buy postcards and stamps and write to our near and dear. They will get greetings from this remote Island in the end of December or early January. Next pick up of post is the 2nd oc December? Rare stamps for collectors(do they still excist?).

The little school has 9 pupils, two preschool and 7 in the ages 5-14 years. It is nicely s ituated with a wiev of the Pacific. The teachers Paul and Lill are from New Zealand and in December they have been here a year and they are looonging home.

Today we continue exploring the tracks on the Island. Beautiful and green everywhere, we walk past trees with papaya, passionfruit and grapefruit. "Highest Point" at 337m is one of our goals today. Everywhere there is strange names as Dan Fall, Jonny Fall and Oh Dear. This is places there persons have fallen over the edge while picking fruit and berries. On the way back we meet Kean and Dafne on their "bike". This nice couple are offering us cucumber, salad and aubergines delivered to the dock. They also help us picking papaya from a tree. Late lunch/dinner is enjoyed at Olive's. Red snapper, new potatoes and quiche.. We are overwhelmed by all the kindness and generosity that we receive. Everybody wants to help us and to have a chat..

The boat is now filled with vegetables and lots of bananas from Pitcairn. Bananas are hanging everywhere in the cockpit. On Dawnbreaker Halloween is celebrated with bananas. Breakfast is cerials with bananas, snack a banana, lunch bananasandwich, snack banana and finally banana flambe' for dessert.

We are now heading for Gambier Islands, French Polynesia (285 NM). Today there is no sun and no wind.

Grete