I väntans tider

Så nära och ändå så långt bort.
Söndag morgon, vi ligger för ankar utanför West Habour på nordväst sidan av Pitcairn Island. Det blåsar 16 knop och det är gäss på toppen av vågarna. Vi vill i land!! Ska försöka att övertala Mike och Steve att ta en liten rekonoseringstur i dinghyn. Simon på "kanal 16" lovar bättre väder måndag och tisdag.
Ni dagar på väg på South Pacific. Detta enorma hav som täcker nästan en tredjedel av jordens yta och som har elva tidszoner (vilket har resulterat i lite förvirring ibland, bla två "happy hour" på en dag!?) har visat sig från sin trevliga sida, sol, regn, kraftiga vindar stora svallvågar så Dawnbreaker har guppat runt som en korkpropp. Vi har gått för segel 99 procent av överfarten från Påskön. Storen fick en liten krasch för några dagar sedan men vi har revat (2 rev) och vi får ta tag i nål och tråd när när vi kommer fram till Gambier Island och provisorisk sy ihop den så vi klarar seglingen fram tills vi kommer till segelmakaren i Papete på Tahiti.
Ett antal böcker har blivit läste undervägs.Ibland lägger sig lugnet över Dawnbreaker och hon gungar skönt iväg och vi fem vilar och läser i var sitt favorithörn i våran lilla värld ute på det stora blå.
Mike och Fred är "storfiskarna" ombord, lite nybörjar-otur har dom haft, tappat fisk, liner, krokar, ja allt men nu börjar dom "haja" och här om dagen fick dom haj på kroken, den hade svalt allt så den gick inte att rädda. Smakade (oväntat) underbart gott på kvällens middag med ett gott glas vitvin till.
Nattvakt är något för sig. Hundpasset ett till fyra är det ingen som vill ha.Känns lite kusligt ibland under nätterna när trött , yrvakan crew kastas runt i mörkret och vi säger godmorgon/godnatt till varandra i månens spökliga sken.Här snarkas, pratas och promeneras det i sömnen. En natt sprang Steve runt i kallingernaocg drog i tungan. Han "gick" och drömde att han fått en fiskkrok i tungan??
Fred har sitt lilla bestyr. Fredbugs. Han det lite "överfullt" i sängen. Inga detaljer.
MAT är viktigt, det är dagarnas höjdpunkter näst efter "happy hour". Tänk så gott det är att sitta i sittbrunnen och äta lunch med en Cristel (öl) till medan Steve ackompanjerar på guitaren.
Solen tittar fram nu men det blåser fortfarande, hoppas vinden mojnar fram mot eftermiddagen så vi evt kan ta en tur i dinghyn.
Nyss kom två valar prustande förbi båten på väg ut mot djupet. Trevligt för undervägs har vi inte set mycket till djurliv, delfiner och en och annan fågel.
Snart blir det pannkakor och kaffe och sedan kanske en runda Mexican Train (inte Tequilla utan ett spel)
Har vi det ikke dejligt?
Grete