Leaving Fernando,sails set for Natal

Dawnbreaker
Lars Alfredson
Thu 9 Dec 2010 19:09
(English to follow)


Torsdag 9 December, pos 04:02.3S 32:42.3W
13:00 localtime, 180 to go (Natal)

Då är vi på väg igen för segel.
Sista dagarna på Fernando de Noronha blev till stor del ägnade åt "uttrassling av ankarkätting runt stenar på botten"
Igår när vi kollade hur kättingen låg fann Lars att den snott sig något kopiöst nere på botten.
Vi hade fått några ordentliga ryck i stävrullen.Vid ett av dessa tillfällen bröts den 14 mm,svetsade bult av
som höll den främre stävrullen.I den stora hävning som var höll inte svetsen fär bulten.I samband med dessa kast
flyttade sig kättingen på det mest otroliga sätt.Vi satt bomfast !





Lars fick ta på dykutrusning förr att kolla läget.
Vi höll på hela gårdagen med detta.Vår envetne dykare fick stå på botten,10 meter, och lyfta kätting över bergsknallar.
Sedan winchade vi med sittbrunns wincharna in sektioner av kätting till bättre botten.
Ett djädra jobb!! Lars gjorde slut på två tuber luft och vi i dingen fick ryggont och solsting.
Vid 17-tiden hade vi fått in nästan alla 90 meter kätting i en hög nära båten.
Nu fick det vara nog för dagen.

Dusch och tvagning på badplattform.Sedan start av buggy för resturangbesök.
Ljuset på vår "bil" lös dock med sin frånvaro.Telefonsamtal till bilgubben och efter en stund kom han
fräsande på sin sidovagns MC.Lite ryck i diverse kablar och vi var upplysta iväg mot en resturang vi spanat in
dagen innan.Denna resturang med tillhörande hotellbungalows (eller omvänt) måste vara ett av de ultimata
ställen att spendera tid på med sin käresta.
Lite svårt dock att tindra med ögononen och se en skäggig,rödbrun nuna istället för något vackrare.
Vi försökte finna den rätta stämmnigen ändå.
Om någon vill ta en titt var vi spenderade denna romantiska middag, så vassegoda,
www.pousadamaravilha.com.br


Nåväl, maten var superb.Grillad tonfisk med rostade rotfrukter.
Tomas visade sig djärv,när han efter viss vånda beställde in ett brasilianskt rödvin.
Ni ser vilka stora beslut som måste fattas när man seglar på världshaven.
Kvällen avlutades på "vår bar" vid hamnen med en drink och hejdå till personalen.

Lars uppe med tuppen för att avsluta vårt kätting arbete.
Det tog ett par timmar.Glädjen stor när sista länkarna bröt vattenytan.Sedan på med ankare igen.
Vi firade med en iskall öl, sällan har den smakat bättre.


caps.

Eric och Jonas tog dingen över till våra catamaran vänner.
Vi fick en "båtesyn" och blev mäkta imponerade.Vilken djädra kärra !!
Allt som kan göras i kolfiber (kf) var gjort.T.o.m toalocket och tvättstället.
Toppgrejer vart man än vände på huvudet.
3 speed elwinchar från Lewmar i kf, enda i sitt slag,Små kameror i rigg,maskinrum.
Bilderna fick man upp på stora LEDskärmar.Massor av häftig elektronik av senaste snitt
Alla träytor av amerikansk valnöt.Senaste B&O ljud. Ja,jösses !!
Vi utbytte mailadresser och när vi klev ner i vår dinge,skickade Lloyd över ett gäng kepsar i båtens färg.

Lättade extraankaret vid 10-tiden.
Kurs mot Natal är 235 grader.Efter en liten stund blev fullständigt omsvärmade av delfiner.
De lekte och skuttade runt bogen i säker en halvtimma.Massor av kort blev tagna så klart.
Sedan upp med spinnaker,och susade iväg i 8 knop.
Catamaranen var ute och tog seglingbilder,de tog sikte på oss.
Vi skrudade oss i de nya kepsarna och ställde upp på linje vid relingen.
När de fräste förbi oss på 15 meters avstånd gjorde vi vågen.
De fotade oss,hoppas det kommer en bild via mail.



På med autopilot och i med fiskegrejerna.
Det tog inte många minuter förän Erics rulle började löpa ut.En fin Bonito blev fångsten.
Filead av Verner den Store blir den till middag ikväll.
Nu sussar delar av besättningen,samtidigt som vi seglar mot fastlandet i 6-7 kn för autopilot.
En skön atlantdyning och en lunch har gjort besättningen mycket trött.
Tomas har intagit sin favorit position,halvsittandes,snarkande med "tjockboken" på magen :))

Vi räknar med att vara framme vid Natal imorgon under eftermiddagen.

Hälsningar från gubbarna på Dawnbreaker.



The atlantic swell outside the harbour was very high and we swung around with the wind shifts.
Suddenly we felt and heard a loud crash from the bow and saw the anchor chain going straight down.
We tried to pull up the anchor but no way, completely stuck.
Even the bow rollers for the chain was badly damaged.We had to let out a lot of chain again.
Lars put on his scuba diving gear and went down to have a look.
"The chain is completely twisted and jammed around the rocks" .
We spent all of yesterday trying to sort out the mess.
Lars was standing on the bottom in 10 m depth and lifted chain over rocks
and we tried to pull sections of chain to better ground from the dinghy and the boat.
What a job. Lars used up two air bottles and we got both backache and sunburn.
At 5PM we had managed to clear almost all of the chain. Time for a rest.

A shower on the bathing platform and a fresh shirt. Then we started up our buggy
for a trip to a restaurant we had checked out the day before.
No lights on the damned thing. We called the rental company and a guy came on a motorcycle
with a mechanic in the side-car.
He pulled some cables and suddenly we could go again, all enlightened.
The restaurant with adjacent bungalows must be a dream for honeymooners and other lovebirds.
(Check it out on www.pousadamaravilha.com.br if you want to see it).
We tried to get in the right mood but not so easy with a bunch of unshaven "old" men.
But the food was superb. Grilled tuna with roasted vegetables.
Tomas felt adventorous and ordered a Brazilian wine which was a great success.
Big decisions have to be taken when you cross oceans.
We finished our last day with a capirinha at the usual water hole
near the harbour and said goodbye to the staff.


Up early to finish the anchor job which took another couple of hours.
What a relief when the end of the chain finally came out of the water.
The reward was an ice cold beer. Seldom has it tasted better.
Eric and Jonas went over to say goodbye to our friends in the catamaran Phaedo
and were showed around on board.
What a piece!! One hull only for the owner Lloyd, with a fully equipped office.
Anything that possibly could, was made of carbon fibre. Even the toilet and sink.
Top gear wherever you looked.3-speed carbon fibre winches.
Webcams in the masthead and engine room linked to three large LED screens.
Every possible navigation gizmo.Latest B&O audio system. Etc , etc
We exchanged e-mail adresses and got a bunch of bright orange Phaedo caps.

Up with the 2nd anchor at 10 AM. Course 235 towards Natal.
After a while we were completely surrounded by dolphins.
They jumped and played around the bow for a good hour. Lots of pictures taken.
Up with the spinnaker and suddenly Phaedo , who was out on a photo shoot
came alongside and took pictures of us wearing orange caps doing "the wave".

Autopilot on and in with the fishing gear. After only a short while Erics reel started buzzing.
A fine Bonito, a kind of tuna, came up which will give us an excellent dinner tonight.

Now the exhausted crew is resting. People snoring everywhere.
We are calmly sailing towards Natal, the spinnaker is pulling gently, the stomach is full.
Life is good

Distance to Natal 165 NM , ETA tomorrow afternoon Friday Dec 10.
Air temp 28,5 C. Water temp 29,2 C
The Dawnbreaker crew.