7 days to go

Dawnbreaker
Lars Alfredson
Sun 25 Mar 2012 02:15

Pos 50:11.64S 74:49.39W Caleta Bolina, Bahia Tom



Den Svenska bloggen följer.



march 24th



Not much to report since your blogger spend the day in bed with a cold.

It was a good day with over 70nm under our keel, is what I was told.

Update on Mexican Train: we whooped it up with Pim's major defeat after a 13 round game. Pim's record breaking loosing score at 471 points. A new record .. hahahahahha

Game was won by Lars. Finally some peace back on board and modesty is the general tone again. He wants a rematch ..... hahahaha

Tomorrow we are off to Pio XI glacier where we intend to stay for a day.

On a side note: It was confirmed by Mina2 that the Philadelfia Cheese with Soya and Sesame Seed appetizer is in fact the creation of the downstairs skipper on Mina 2. Tim, I hope this correction satisfies the truth, as it is a fact that our blog is NUMBER 1, to your dismay hahahahahahah

Thank you Dawnbreaker and Mina2 readers. Stay tuned!



tonton



23/3



Igår fick vi mail från de som driver bloggen mailasail. De gratulerade vår denna blogg till att vara den mest lästa av alla deras bloggar. Guldstjärna i kanten för oss och ett riktigt bogspröt i sidan för Mina 2. En båt Lars med besättning har mött här nere. När man hör ett sådant båt-namn blir den uppmärksamme lyssnaren alltid orolig. Vad hände med Mina 1. What happened to Mina 1? Vill vi veta det. Det kanske var ett annat bogspröt i en annan sida. Vi misstänker det.



Hur som helst. Vi har det bra och det känns roligt att veta att vi nu har toppat 1994 entries på bloggen under en dag. Då måste man juh skärpa sig med skrivandet så att detta förkovrande i vår resa blir både roligt och upplysande. Av just denna anledning är det kanske tråkigt att alla ombord kommer så bra överens. Det blir inte så mycket gnabbande då även om det som varit rapporterats. Vi har nu efter tionde dagen ombord kommit in i lunken och etablerat våra roller.



Lars, skipp eller kaptain olof kräver för de flesta inte en stor och omfattande introduktion. Han har juh varit med från början. Det är han som väcker alla på morgonen och ordnar med det tekniska underhållet ombord. Han kan båten absolut bäst och det är honom vi andra frågar om allt. Dessutom är det han som oftast lägger till och lägger loss. Han är en osviklig realist som tillsynes inte blir stressad för något. Om en val skulle hoppa upp på båten skulle han troligt vis se det som en trevlig händelse.



Tonton eller "cheff" går upp sist men när han väl är uppe är han uppe. Hans stora insats förutom vid seglingen där alla är med är matlagningen. Han göder oss helt enkelt med alla möjliga godsaker. Killen är farlig för hälsan men väldigt viktig för humöret och moralen. Hans ledord är mata din omgivningen så ser du smal ut själv. Han har också efter nästan ett helt år ombord riktigt bra koll på var alla saker finns och hur dessa fungerar och inte fungerar.



Conny bluebottom står för skämten ombord. Den otroliga variationen av riktigt dåliga göteborgsskämt som han sitter inne med är ovärderlig för alla i besättningen utom Tonton som inte alltid uppskattar dem. Att det bor gööööörmäääny tyskar i Göteborg är exempel på ett sådant ett annat är att den som tar minst plats i ubåten är Pär-i-skåpet. Vidare har denna osvikliga optimist självmant tagit på sig diskandet och det husmoderliga på Dawnbreaker. Som ni kanske minns gör han det med så stort allvar att inte ens en närkontakt med botten i beckmörker får honom på andra tankar. Prio ett är att disken blir ren. Han har en ytterligare uppgift som kan ses som väl så viktig då han har fått bartenderfunktionen och gör det med den äran. Snaps till ankardrammar gör han efter eget recept, vin serverar han till maten och drinkar på kvällen till de som så önskar.



Pim, Tiny, Olyckan eller The kid gör oftast luncherna under gång. Vidare är det han som får köra tampar i land vid tilläggningar och hämta dessa när vi läger loss. Då man måste klättra upp i trädd eller på klippväggar för att hitta något lämpligt att fästa tampar i var det valet inte så svårt. Det är fördelaktigt för alla då han även vid dessa utflykter får utlopp för lite av den energi han sitter inne med. När han inte får det hänger han i precis på allt ombord som kan ses som träningsredskap. Då han är yngst har han även fått bära syndabocksoket under etappen, det görs med glimten i ögat av de andra i besättningen. Han har i sin tur i uppgift att motbevisa att det inte var han alla gånger. När han jobbar med sin artikel som han skriver, styr, tränar eller lägger till har han den fula ovanan att vinna över Lars och Tonton i mexican Train.



Det är bra att veta var man har varandra. Men som ni förstår blir det inte så mycket osande konversationer om vem som skall göra vad. Alla är easy going.



Idag var vi åter uppe tidigt och lade loss efter en snabb frukost. 20 knop i näsan och motorn får jobba. För att vi skall hinna upp till glaciären nära Puerto Eden under morgondagen måste vi köra på nu. Ingen vila inte. Till tonerna av Beatles och Bowie jobbar vi oss uppåt genom det spektakulära landskapet som naturen bjuder på.



Efter en halv dag på havet kämpades i motvind tar vi vår tillflykt i en ny liten vik. Tre tampar i land och draggen i. Koncensus är att det inte är stor vits i att åka längre idag.



Eftermiddagen går åt till lite jobb och småfix ombord.



Vid sju tiden kommer en brasiliansk segelbåt och lägger sig bredvid oss. Trevligt med lite nytt sällskap. Vi bjuder över dem och lyssnar på deras äventyr under sina fyra år ute till havs runt jorden. Det är mycket att smälta. En hel familj som varit ute på de sju haven i en 41 fots båt.



Efter deras historier är vi tagna men beslutar oss trots detta spela lite mexican train innan det är dags att sova. För ovanlighetens skull vinner inte Pim till Lars och Tontons stora förtjusning. Nu visar de nybörjaren var skåpet skall stå och att ingen får växa till himmelen.



Då vädret ser ut att bli riktigt bra imorgon beslutar vi oss för att sova tidigt för att kunna vakna vid 7 tiden.