logo Dawnbreaker
Date: 07 Feb 2012 01:38:39
Title: Splitting the gang

Pos 54:56.38S 69:09.40W Caleta Olla



Vi börjar med tonton därefter kommer Urban.



Dear readers,



Sadly today "Bob the Blog" had to return home to this wife to be. We already miss him as well as you fans will. We will try to keep the blog up to his standards - an impossible mission.

Bob, must tell you that today's G&T was a little bit too much T. (Peter is being a bit cheap on the Gin). Have a safe trip we miss you . Peter has already taken over your bunk after 4 month on the sofa . hahahahaha.

Moving West on the Chilean channels is a challenge. Nevertheless after leaving "Caleta Ferrari" still sore from Horseback riding we again face 30 knots on the nose (as usual for Dawnbreaker) and reached "Caleta Olla" at the foot of the Holanda glacier. Tight race with Mina 2 for the best anchorage spot, we got in second, a first. Mina 2 got the spot with the fireplace and barbecue pit at the beach and nicely set with two lines back to the shore.

Arriving at Caleta Olla we contacted by a fishing ship that overheard our conversation on the radio, willing to trade fresh fish for wine. Suffice to say tonite dinner will be grilled fish on a lemony white wine sauce - Exportacion . Bob .. Exportacion!!!!

Caleta Olla located on the Northwest Arm of the Beagle channel - worth to Google it for pictures - this magnificent anchorage is one of the best know anchorages of the area and an access point for a hike to the Holanda glacier.

Today the boys went on an expedition through dense woods up the creek to the glacier. Peter and Urban tried to take the dinghy up the creek while we walked up the bank. A loud bang, bolt, klump and crash . the boys hit ground upriver and this time Urban lost the boat hook, although Peter was on board. Their concocted story is that they were attacked by Condors - boys come up with a better one please . tonton volunteered to take back "Baby Dawnbreaker" and stand watch on deck, waiting for the expedition's return.

Must say the expedition was stranded for a long time since they were confused with moving drifwood stranded on the beach, by the watchman. Quick race to shore on the dinghy was met with an spectacular grounding / crash, 200m from shore on the river mouth - Urban Bergman did not capture the scene on his HD camera - good for tonton no proof of guilt.

Unfortunately our navigation computer lost all the tracks since our departure from Uruguay. Readers I will let you guess who was playing games on the computer! Starts with P and is a Canadian. AGAIN



tonton





Hej !



Uppe tidigt. Bob ska åka med en båt som ligger i viken. Bob ska nämligen flyga hem. Denna båt ska till Puerto Williams för att klarera ut och sedan till Ushuaia. När Lars kör över Bob till den andra båten snöar det.

Bergen omkring oss är nu nästan vita ner till vattnet. Snö hindrar inte oss för att åka iväg. 25 nm längre bort finns en vik som heter Caleta Olla. Motvind hela vägen men molnen skingrar sig när vi närmar oss ankringsplatsen. I med ankaret. Backa mot stranden. Två tampar iland. Nu väntar lunch.

En fiskebåt kommer in i viken. De har ett lager av fisklådor bland buskarna. Ton Ton ropar upp båten. En båt svarar men det visar sig att det är en annan fiskebåt som svarar. De kommer till oss. Tre större fiskar byter ägare. Dessa fiskar simmar på ett djup på ca 200 till 250 meter.

Längtan efter långa promenader finns. Enligt en bok vi har ska det ta en och en halv timme att gå till en glaciär. Följ bara floden. Promenaden börjar. En bit in in floden ställer jag frågan. Vi tar jollen istället. Peter och jag går till baka. Infarten var inte alls så djup som den borde vara. Motorn skrapar i småsten. Med hjälp av båtshaken känner vi efter hur djupt det är. Toppen nu är det djupt igen. Motorn jobbar i motströmmen. Känner ibland med båtshaken. Det här går ju bra. Snart är vi ifatt de andra. Tvärstopp och tyvärr försvinner den osänkbara båtshaken i detta skede. Vår historia till de övriga är att en stor Kondor knyckte båtshaken.

Vi ger upp projektet med jollen. Ton Ton har ont i ett ben så han tar hand om jollen. Nu börjar promenaden. Högt gräs, nedfallna träd, vatten, tagg buskar, nu inser även du som läsare att vi inte hade det så lätt. Efter en timme ser vi glaciären. Att nå den tar minst 2 timmar till. Vi vilar och tar kort. Tillbaka till stranden ska Ton Ton hämta oss. Ton Ton kommer i full fart. Vi på stranden inser vad som kommer att hända och det händer. Med ett brak kör Ton Ton in på grunt vatten.

Det är inte lätt att leva ett vildmarksliv. Det gäller att ta med dessa små motgångar som en lärdom. Under kvällen planerar vi en rutt för de för den närmsta veckan.





Urban






Diary Entries