Náousa, Paros, 20-22 april

37:07.482N 025:14.150E Fredag morgon, äntligen, blåste det förliga vindar igen. Vi startade tidigt och diset låg tjockt över öarna. Här och var kunde man se de högsta topparna sticka upp ovan diset/molnen. Först efter lunch hade solen värmt upp så pass att diset försvann. Det blåste bara runt 20 knop till att börja med och Blues for fram för halvvind över ett ganska så lugnt hav. Vi passerade Amorgós, Ios (på avstånd), gick i sundet mellan Shinoússa och Irákleia innan vi länsade upp i sundet mellan Naxos och Paros. Då plötsligt kom ”blåslampan” igång och farten ökade till mellan 9 och 10 knop! Och lika plötsligt försvann den starka vinden när sundet mellan Paros och Naxos vidgades i norra änden. Effekten när vind pressas samman är verkligen påtaglig. Tack vare bra med vind var vi på plats i Náousa marina redan kl 18.00. Vi hade då avverkat över 75 sjömil på mindre än 10 timmar. På nästan varje ö finns något eller några gamla kulturella minnesmärken de äldsta omkring 3 000 år gamla, t ex väderkvarnar, slott, kyrkor, kloster, tempel, borgar mm. På en ö utanför hamnen i staden Naxos på ön Naxos står en jättestor marmorport, som byggdes 522 f Kr och skulle bli ingången till ett ofullbordat Apollontempel. Vi kunde skönja porten genom diset när vi länsade upp mot norra Paros. Vi njuter av ett kristallklart Medelhavsvatten var vi än kommer, från Marmaris till Paros. Vi ser fisk i hamnarna om än inte i överflöd. Här i hamnen i Náousa har vi sett flest fiskar av olika storlekar. Det var också många män som metade från bryggorna och pirerna. Sandstränder finns men den vita sanden har vi inte sett. Färgen på sanden är snarare mörkbrun till svart. Klapperstensstränder ser vi ofta. Öarna är bergiga och ofta höga. På Naxos västra kust såg vi flera härliga sandstränder. Naxos och Paros verkar mer bebodda än flertalet av de öar vi hitintills sett (undantag Rhodos), t ex Shinoússa och Irákleia. Öarna lever av turismen, men alla är inte lika frekventerade av turister som Rhodos, Paros, Naxos, m fl och vi undrar hur och på vad de överlever. I vår guidebok om öarna finner vi en förklaring, de överlever tack vare EU! Sáousa är en mycket söt liten stad med en charmig fiskehamn. På kajerna längs vattnet och upp i de vindlande gränderna ligger restaurangerna och märkesaffärerna tätt. Allt är mycket rent och välunderhållet med färgglada blommor som lyser upp den vita färgen. Under högsäsongen sägs jetsettarna samlas här och hamnkajen blir då som en enda catwalk av människor som vill visa upp sig. Nu är vi nästan ensamma förutom grekerna själva. Det gillar vi. Och grekerna verkar positiva och vänliga, trots eländet de lever med. Vårt språkrör här blev hamnkaptenen, en atenare som tillbringat 10 år i Frankfurt med tysk fru nr 1, efter skilsmässa och gifte med tysk fru nr 2 flyttade han till Paros. Bedrev charterverksamhet samt var kapten på en bogserbåt. För två år sedan blev han pensionär, sålde av alla båtar utom en och tog arbetet som hamnkapten här i Náousa. Ett arbete 200 dagar i följd per år. Därefter flyr han till de grekiska bergen i norr för att slippa se havet! Han har naturligtvis lite andra inkomster också, bl a tog han hand om sex svenskars segelbåtar och utan kvitto blev det helt andra tariffer. Människorna på Paros överlever bra tyckte hamnkaptenen. Turisterna ger det största bidraget. För övrigt förser de ölindustrin med råvaror, har getter och får, gör fårost mm. Den vita marmorn som gjorde Paros berömd redan under antiken bryts inte längre, men man kan bese de gamla marmorbrotten. De lokala fiskarna med sina små båtar förser ön med fisk, men tyvärr har fisket minskat under de senaste 10 åren. En bidragande orsak menade hamnkaptenen var de större trålare som trots allt finns även här.
En del av piren i fiskehamnen utgörs av ett gammalt Bläckfisk på tork i hamnen Venetianskt slott som sjunker i takt med kustlinjen
Bostäder och krogar/barer längs kajen i den gamla Fortfarande finns det gott om lediga bord på den trevliga fiskehamnen kajtavernan Barer/matställen & boutiquer längs de vindlande gränderna |