21:12.288S 159:47.099W                               

Tisdag kväll, 21 juli, kl 22.00 lokal tid låg vi vid den kommersiella kajen i Avatiu, Rarotonga. Seglingsförhållanden var utmärkta hela tiden, 10-25 knops halvvind och mestadels soligt, med undantag för de sista tre timmarna då ett oväder överföll oss med regn och motvind på ca 30 knop. Det var bara att starta gjutjärnsgenuan, ta ned seglen och försöka nå Avatiu så snabbt som möjligt. Vi hade haft nordlig vind med vågor som kom akterifrån, så när sydvästen kom tog det ca en timme för vågorna att byta riktning, vilket vi tyckte var alldeles utmärkt. Vi kom även snart i sjölä bakom Rarotonga och väl i Avatiu fick vi även vindlä, så vi hade det ganska bekvämt. Värre var det för bl a Hilde, som kom in onsdag morgon och som hade haft en allt annat än angenäm natt i denna motvind. Men som Reidunn sa, det var inget om vi jämför med stormen utanför Colombias kust! Referensramarna ändras naturligtvis efter våra erfarenheter. Mikado kom in i tisdag kväll strax efter oss och vi gladde oss verkligen åt att få ligga lugnt vid kaj och sova hela natten utan att ta hänsyn till vakter. Vi hade fiskelycka under överfarten hit och fick upp en 12-15 kg kalasgod wahoo! Så onsdag lunch åt vi  poisson cru, sashimi, variant på carpaccio och stekt wahoo med besättningarna på Mikado och Hilde. Wahoo är en av de godaste fiskar som vi får upp, tycker vi. Hamnen här är ganska full då de flesta båtar som anlänt under den senaste  veckan stannat för att avvakta bra väder väster- eller norröver. Vi var den första båten på tre dagar som kom in i hamnen. Efter oss har ytterligare sex båtar kommit. När nordan blåser är det inte nådigt att ligga i denna hamn. Vi hade ju tur för vinden vände till sydväst tre timmar innan vi skulle in i hamnen. Annars var det vindmässigt en intressant passage från Bora-Bora och hit. Vi började med sydvästlig vind, som övergick till sydväst via ostlig och nordlig vind. Idag torsdag blåser det sydlig så på mindre än en vecka har vindriktningen ändrats nästan 360 grader!  Att vi har kommit söderöver märks. Vädret var under onsdagen som en svensk sommardag, dimmigt, regnigt och kyligt! Bara 24 grader i salongen som på månader inte har haft lägre än 30 grader! Så långärmat och jeans kommer väl till pass, likaså har jag tagit en filt till natten! För första gången på månader åt vi också middag i salongen för vi tyckte det var för kallt i sittbrunnen! Men här är det sydan som kommer med kall vind söderifrån via Nya Zeeland. Hemma har vi nordan som kyler ner oss. Det har varit många vinterstormar i området kring Nya Zeeland med vindhastigheter upp till 60 knop och våghöjder på upp till 12 m! Tyvärr drabbas även Söderhavet av dessa vinteroväder. Vi ligger nu här på Rarotonga och avvaktar bra väder för nästa etapp som blir till Nuie, ca 600 sjömil nordväst om Rarotonga.  Avstånden mellan öarna är mycket större än vad man kan tro, förmodligen för at man oftast tittar på översiktskartor och då upplever man att öarna ligger mycket närmare varandra än de gör! Från Nuie har vi sedan ytterligare 300 sjömil till Tonga. Vi ligger med förligt ankare och med aktern mot kaj. Här är skillnaden mellan ebb och flod drygt en meter, så vi har långa tampar i land och ligger en bra bit ut från kajen för att klara denna nivåskillnad. Så alla seglare får använda sina dingar och med hjälp av alla tampar dra sig för hand för att komma i land via en trappa på kajen.  Cooks öar har fått sitt namn efter James Cook som tillbringade många år i Söderhavet och ”hittade” flera av dessa öar. Han var dock inte den första europé som passerade detta örike men han har trots det fått all kredit för det!  Enligt sägnen var det myteristerna på Bounty som försåg Rarotonga med de första apelsin och pumpa fröna. Redan 1823 landsteg britter här för att omvända befolkningen till kristendomen. 1888 blev öarna engelskt och 1901 togs det administrativa ansvaret över av Nya Zeeland och på den vägen är det fortfarande. Nya Zeeland pumpar in mycket pengar här och valutan är NZ dollar. Man kör naturligtvis på vänster sida och pratar härligt nog engelska. Många av dessa öar och atoller har mycket grunt vatten och lämpar sig bättre för katamaraner än för våra kölbåtar, som går djupare. Idag torsdag lyser solen åter och det är skönt att vara i solen, den brukar vi annars gömma oss för! Temperaturen är fortfarande som under en solig svensk sommardag.

Bertil blir klippt i Vaitape, Bora-Boras huvudort                                                                                Många av speedbåtarna på Bora-Bora, kan styras med spak längst fram i båten, vilket

                                                                                                                                                                              är en klar fördel då båten ska kryssa mellan koraller på grunt vatten

Fångsten var god, en wahoo på 10-15 kg                                                                Avatius hamn. Maungaroa har ägaren köpt i Norge och kört hit ungefär

                                                                                                                                                 samma väg som vi har seglat. Båten transporterade tidigare torpeder åt

                                                                                                                                                 den norska marinen. Nu ingår den i ägarens shippingverksamhet här.