27:27.466S 153:11.384E                                                                                                                                                                                                                     

Dymmelonsdagen fortsatte vi söderut till Wairau Valley inom Marlbourough, och dess vingårdar, belägna på södra sidan av Wairau River och huvudsakligen runt städerna Renwick-Blenheim. Här hittar man Cloudy Bay, Hunters Wine, Allan Scott, Villa Maria, St Clair för att nämna några. Vi hade vintestningsturen med Lynn & Paul i HunterValley i färskt minne så vi insåg vi att vi skulle ”spotta” oss genom vingårdarna för att överleva dagen! Det trodde ni inte??!! Områdets Sauvignon Blanc och Pinot Noir viner är ju bara sååå goda! Och då vi på några av de mest kända vingårdarna fick smaka Single Vineyard viner av dessa druvor var vinupplevelsen himmelsk! Single Vineyard vinerna produceras tyvärr i så små volymer att export inte är aktuellt! I Hans Herzogs vackra trädgård åt vi en superb lunch (ibland ringer Skalmans klocka mycket lämpligt!) och drack vatten! Vindruveskörden hade just startat så det var full aktivitet bland vinstockarna. Skördemaskiner använts alltmer och Bertil var bara tvungen att förstå hur dessa vindruveplockarmaskiner fungerar. Så i en halvtimme förföljde vi en maskin plus efterföljande uppsamlingskar! Hur kul är det? När de väl stannade skulle de inte plocka mer den dagen! Snacka om Västgöta klimax!! Bertil fick i alla fall förklarat hur de fungerar i teorin!! Sista vingård på programmet var Montana Wines, där vi hade tänkt dricka kaffe i trevlig miljö innan bilkörandet söderöver fortsatte. Men caféet hade precis stängt när vi klev in genom dörren! Så i stället blev det bl a deras ”champagne” Deutz som fick pigga upp oss! Men det är smällar man får ta! På kvällen var vi i Kaikoura (namnet betyder måltid med kräftor) och njöt av ortens omtalade crayfish ackompanjerad av pilgrimsmusslor på ett motellrum med havsutsikt och nu var det inte bara vatten i glasen! Skärtorsdagen 1 april började eländigt, någon hade via Bertils kontokort (som inte alls var förlorat) ”stulit”  pengar från hans konto! Och det var inget aprilskämt! Va gör man? Spärrar kortet och därmed uppstår en massa följdproblem! Obehagligt minst sagt! När väl den första chocken lagt sig var det dags för en inbokad fågelskådartur till havs. Vi var de enda deltagarna så vi fick kaptenen/ornitologen för oss själva. Och vi fick se albatrosser! Höjdpunkten av allt vi upplevde på NZ. Albatrosser älskar att flyga när det blåser ordentligt och det var naturligtvis vindstilla när vi var ute, men båten förflyttades till olika platser och albatrosserna hade lärt sig att hos denna båt finns det alltid något gott att äta. Så de kom efter oss och vi kunde beundra deras flygskicklighet. Vilka glidare! Vi såg en kungsalbatross, åtskilliga vandringsalbatrosser, den skygga Shy albatrossen, grå petreller, stormfåglar och mindre sjöfågel som jag inte kan namnen på. Utanför Kaikoura möts kalla och varma vattenströmmar så havet är näringsrikt och därmed även fågel/djurlivet. Förutom fåglar såg vi lekfulla vitsidingar, delfiner, en blåhaj, samt pälssälar som ”solade” på klippor eller bland kelpen (ett sjögräs modell större, som ställer till mycket oreda om de fastnar i propeller eller runt roder!). Vilken lycka att se naturens fåglar och djur live! Stärkta i själen fortsatte vi så till Christchurch. Det var nu skärtorsdagskväll och när vi kom fram var det milslånga bilköer av påskfirare ut ur staden. Så för oss var det lugna gatan. Innan mörkret sänkte sig över staden hann vi med en tur till Lyttelton. Här landsteg Canterbury-pilgrimerna 1850 för att befolka provinsen! 1875 byggdes Timeball Station. Varje dag sedan dess sänks den röda kulan på toppen av byggnaden kl 13.00 för att signalera Greenwich Mean Time till fartygen i hamnen. Stationen är ett museum idag. Vi kom vid stängningsdags men blev insläppta av damerna som rundade verksamheten där. De blev så glad att vi var intresserade! Lytteltons hamn är den mest trafikerade på Sydön. Tillbaka i Christchurch var det enkelt att få ett bra motellrum på 5 min promenadavstånd från centrum. Det var ont om turister under påsken i Christchurch, staden som beskrivs som den mest engelska staden utanför England. Och när man ser de gamla stenhusen, parkerna och de planterade flodbankerna runt Avon River förstår man varför! Vi hade tänkt lämna bilen här och flyga tillbaka till Auckland (det finns billiga biljetter via ”grabaseat”). Men inte en flygstol var ledig någon av påskkvällarna! Långfredags morgon bestämde vi oss för att köra tillbak till Auckland. Vi var ganska trötta på att byta sängplats varje kväll! Raka spåret norröver till Picton! Vi anlände en halvtimme före avgång och kunde bara köra ombord. Här var det inte fullbokat! Påskaftons eftermiddag var vi tillbaka i Auckland. Påskdagen kom Sanna och Mats tillbaka från Bay of Island där de hade tillbringat påskveckan. Vi hade lovat fixa middag, men då vi skulle handla på påskdagen visade det sig att alla affärer var stängda, inklusive de stora snabbköpen som annars har öppet 24 timmar! Typiskt! Annandagen hade jag tänkt gå i affärer, men då var allt utom några turistshoppar stängda, så det blev billigt! Tisdag morgon, 0500 kramade och tackade vi, Sanna och Mats, och  lämnade det upplevelserika NZ.

Oändligt antal rader av vinstockar, Wairau Vallye                   Nytt sätt att odla vindruvor?

Bertil väntar på lunchen, Hans Herzogs vingård                      Trädgården, Hans Herzogs vingård

En del druvor plockas fortfarande för hand                              Flera hundra ton druvor per dag plockar maskinerna

Hunters Wines                                                                                      Det var skördetid för pinot noir

Kanske något för trötta vinprovare, Montana Wines           Vi såg många hjorthägn framför allt på Sydön

Crayfish, grönläppade- & pilgrimsmusslor, Kaikoura             Utsikten från motellet, Kaikoura

Vandringsalbatross, 3 m mellan vingspetsarna                        fyra vandringsalbatrosser vill ha mat!

Shy albatross, även kallad new zealand whitecapped          Pälssälar var det gått om runt Kaikoura

Timeball Station i Lyttelton                                                              Avon River flyter genom Christchurch

Christchurchs spårvagn                                                                     2-siffriga vägnummer hade bara en fil över broarna

Mt Lyfords skidområde, Sydön                                                      Vacker utsikt var vi än körde

Lamadjur/alpackor farmas för sin ull                                            Nationalsymbolen kiwin, ett nattdjur, som vi såg här

                                                                                                                    Fotografering förbjuden i de mörka lokalerna!

Bertil med maoriska herrar, Auckland