14:04.443N 60:57.016W

Måndag kväll stannade vi ombord och tände ett ljus för min mamma och njöt av stillheten i marinan. Vi var de enda gästerna och ingen bodde i de lokala båtarna. Marinan var som de flesta här i Karibien omgiven av typ Gunnebostängsel och vid entrén sitter en säkerhetsvakt dygnet runt. Tisdag morgon låg två kryssningsfartyg på redden utanför och passagerare ”båtades” iland för bl a shopping. Basseterre, likväl som alla andra huvudorter på de olika öarna, har vissa gator som är kantade av dutyfree shops, som säljer diamanter, smycken, klockor, märkeskläder, dryckjom etc. För att vara tullfritt är det dyrt tycker jag! Kryssningsfartygen verkar gå mellan dessa shoppingcentra! De förflyttar sig nattetid har  vi sett.  För oss började dagen med en del trubbel. Vi hann inte mer än kasta loss från bryggan förrän vi insåg att vi hade något i propellern! Hur kul är det? Vi lät båten driva ut ur hamnen för att vattnet skulle bli lite trevligare att dyka i. Ankrade och Tarzan-Bertil dök ner iförd cyklop och kniv (dock ej i munnen för där hade han snorkelmunstycket). Stolt kom han upp en stund senare med en liten plastflaska med snöre i. Så tuffade vi vidare mot vinden. Det blåste naturligtvis sydostlig vind, 20 knop. Vinkade till en svenskflaggad båt och tog oss över sundet från St Kitts till Nevis. Nevis ser från vissa håll ut som en sombrero! Fransmän och britter stred här också om herraväldet innan även denna ö blev brittisk 1783. Även här var det sockerrörsplantager och sockerfabriker som försörjde människorna på ön. Vissa mer än andra för det var slavar som byggde upp välståndet på ön.  Denna ö blomstrade mer än grannön, St Kitts. Idag har de gamla plantagerna gjorts om till hotell. Vi såg en härligt grön golfbana, som säkert stärker musklerna i benen, då den  klättrade upp och ner på sluttningen. Fler vita sandstränder än på St Kitts såg vi. Ön är kanske mest känd för att Lord Nelson gifte sig med en änka från denna ö (Fanny Nisbet). Vi hade nästan passerat Nevis sydligaste udde då autopiloten tog en olovlig paus! Medan Bertil fixade även detta drev Blues med vind och vågor i 3 knop tillbaka mot St Kitts. Så startades motorn igen och storseglet hissades och sedan fortsatte färden i motvind mot Montserrat. Vi passerade Montserrat på den sydvästliga delen. Går man för nära ön här får man aska på sig från vulkanen, som ihärdigt förorenar luften. Vi passerade på 6 nm avstånd och det räckte bra. Med sikte på Iles des Saintes kunde vi nu segla bidevind. Det går fort men att kryssa i stark vind är ju alltid mer obekvämt. Vi kom aldrig till Iles des Saintes. Vinden ökade framåt sena kvällen till över 30 knop och vi föll  av för att få det lite mindre obekvämt. Vågorna växte fort och skulle man förflytta sig ombord gällde det att hålla i sig för att inte få för många blåmärken eller blötas ner av vatten som vräktes ombord när Blues kom snett i någon våg! Så här hade vi det halva natten medan vi fjärmade oss från de Karibiska öarna! Och detta gör vi frivilligt! Undra på att vissa kompisar kallar oss för machokister! Efter midnatt mojnade det någon timme innan vinden, 15-20 knop, återkom och vi kunde nu sträcka till Fort de France, position 14:35.888N 61:04.186W, huvudort på Martinique. Fort de France är kanske mest känt för att Napoleons Josephine föddes här. När vi passerade över sundet mellan Dominica och Martinique såg vi en hajfena samt några glada stora fiskar som hoppade högt av glädje eller för att t ex hajen jagade dem! Det tog oss 36 tim från St Kitts till Martinique. Det var mörkt när vi ankrade nedanför fortet i Fort de France. Torsdag seglade vi ner till viken utanför Rodney Bay där vi ankrade över natten för att bl a kunna ta både kvälls- och morgondopp. Fredag morgon la vi till i Rodney Bay marina och hamnade bredvid den norska båten Amor Fati och den danska båten Löystör, som vi inte sett sedan Mindelo. Watermakern är nu uppburen till servicemannen här. Vi får se vad han kan åstadkomma?! Vi blir kvar här ? dagar.

Västra udden av St Kitts                                                                    Fort de France                                                                                       Utsikt från Blues i Rodney Bay marina