09:21.523S 140:02.823W                               

Vi stannade totalt en hel vecka i Baie Hanamoenoa, Tahuata! Det är inte vår stil precis, men vi har verkligen njutit varenda minut av att bara ligga stilla! De första dagarna hade vi en hel del att ta hand om, tvätta, städa, kolla att stängda utrymme inte börjat mögla under den tre veckor långa överseglingen mm. Ett ganska normalt liv fast med rörligt golv. Det klara vattnet inbjöd till många och långa sim- och snorkelturer från båten. Det fanns ett litet men naggande intressant korallrev längs ena sidan av viken att utforska. Vackra koraller i många färger och former, massor av fisk av olika storlekar och färger, bl a olika blå nyanser. Varje dag såg vi stora mantor i viken. Hajar såg vi på avstånd, men Nick på mikado låg och snorklade vid 17.00 tiden en dag utanför deras båt, som låg lite längre ut i viken än Blues, då han plötsligt hade en haj simmande några meter under sig och som han tyckte var större än han själv! Gissa om han kom upp fort. Huruvida det var en ofarlig haj eller inte såg han inte. Väl uppe i deras båt kastade han sig i deras dinge och körde upp till Bertil som precis var på väg ner i vattnet. Det blev bara dusch ombord för Bertil! Båtar kom och gick i viken och under lördagen låg plötsligt alla vi som haft mest kontakt via mail och radio under överresan ankrade i viken. Det blev mycket socialt den dagen! Under söndagen var vi på kalas i Ohana och åt banankaka. Majlin fyllde tre år och dagen till ära fick jag spela spel med henne (en ynnest som visar att vi nu är vänner). Tidigt tisdag(26 maj) morgon, 04.00, drog vi upp vårt ankare och seglade de 65 sjömilen (ungefär samma distand som till Visby från Landsort) till dagens position, Baie d´Hakahau, Ua Pou. Vi ligger innanför en relativt stor vågbrytare, som dämpar dyningarna från havet. Byn Hakahau, som ligger vid Baie d´Hakahau är det tredje största samhället i Marquesas övärld. I morse blev vi väckta 06.00 av att ett 160 m långt fartyg, kombinerat last- och passagerar-fatryg, kom in i viken för att lägga till vid den lilla kaj som finns här. Vi och Hilde låg naturligtvis för nära kajen och fick ankra om. Denna båt kommer var åttonde dag med turister och förnödenheter från Papeete. Så under dagen kommer byn här att bjuda på allt de förmår, hantverk, dans, mat etc - allt för turisternas och kommersens skull. Finn på Hilde var på banken här i går för att växla dollar till franska franc. Det fick han inte för Norge fanns inte med på den lista över världens länder som banktjänstemannen hade!!!! En annan kund kunde intyga att Norge fanns, men det hjälpte inte. Den kunden växlade sedan dollarn åt Finn i banken!! Det är inte alltid lätt att vara norrman! När vi tog en tur i byn igår stannade plötsligt en räddningsbil och ut hoppade en ung man. När han hörde att vi var från vikingaland blev han än mer pratsam, för han härstammade från en norsk viking som steg i land i Frankrike 860! Han är ansvarig för räddningstjänsten här. Han dyker också mycket. Vi kom att tala om hajar. Vi har lärt oss att man bör inte bada efter 17.00, tidiga morgnar eller mulna dagar för då patrullerar hajarna vikarna. Frågade om det stämde i denna vik samt om de hade sett några människoätande hajar här. Svaret var att hajarna finns hela tiden i viken! De har sett 7 – 9 meter långa tigerhajar här samt späckhuggare! I snitt blir en person om året tagen av haj här. Senast var i oktober förra året då en skadad man ramlade i vattnet och vips var det flera hajar där och åt upp honom! Mannen berättade att han dyker inte bara här omkring ön Oa Pou utan även vid Tahuata och där har han sett tigerhajar flera gånger. Att han inte blivit uppäten skyllde han på att han var för mager som mat! Skämt åsido så ansåg han att är man inte skadad eller har skadat fisk omkring sig så får man vara i fred. Men vem vill chansa på det. Här inväntar vi mikado som fick gå tillbaka till Hiva Oa för att höra om deras ”papper” var klara. Det är till och med lättare att vara norrman här en australiensare när det gäller att klarera in!