Port du Sud, Noumea

22:17.157S
166:26.489E
Onsdag 14 okt åt vi den smala firren vi fångat under
tisdagen på väg in i marinan. Vi vet fortfarande inte vad det var för fisk.
Köttet var fast och vitt, men maken till antal ben som spretade åt alla håll
och kanter har vi aldrig varit med om. T o m gäddans alla ben ligger i lä
jämfört med denna. Men fisken, som blev kvar efter att de flesta benen (och
köttet) rensats bort, smakade alldeles utmärkt! Torsdag kväll var det polynesisk afton i Noumeas stora park.
Vi var där och tittade på den polynesiska dansen och övriga aktiviteter. Det
visade sig att de som dansade gick i Noumeas dansskola! De var bra, men den
höga nivå på dansen, som vi upplevde på bl a Bora-Bora nådde de aldrig upp
till! Vi insåg vilken tur vi haft som fått se den polynesiska dansen på
hemmaplan! Efter dansen skulle vi äta. Det slutade med att vi köpte mat av en
av de kinesiska ”bilkrogarna” och satte oss på en trappa till en av
bodarna vid båthamnen Maten smakade mycket gott! Fredag morgon den 16 okt. kl 05.45 mönstrade Birgitta och
Lasse av Blues för vidare äventyr i Australien. Fredag kväll var det middag på
Noumeas Yacht Club för alla båtar som delar i Port2Port Rally från Noumea till
Bundaberg i Australien. Maten förutom efterätten - crème caramel, var inget att
lägga på minnet, men vi hade en trevlig kväll med de andra båtbesättningarna.
Att ligga i Port du Sud innebär att vi promenerar mycket, då marinan ligger
strax utanför centrum. Så mycket som vi har gått de senaste dagarna har vi inte
gått på mycket länge! Och det mår ju kroppen bara bra av! Även fredag kväll
gick vi till och från möteslokalen, dvs ca en halvtimmes promenad åt vardera
hållet. På hemvägen tog vi paus på en pianobar där vi bjöds på härlig sång och musik.
Idag söndag har vi varit på sightseeing på Noumeas sjukhus.
Återigen var det Bertil som var patienten. Efter en förskräcklig natt med svåra
plågor i bukens nedre regioner gick han äntligen med på att kolla upp vad det
kunde vara. ”Lustigt” nog försvann smärtorna i och med att vi gick
över tröskeln till akutmottagningen! Läkaren trodde att Bertil hade haft ett
njurstensanfall. Nu har han fått medicin så att han ska klara ett ev nytt
anfall under seglatsen till Australien. I Nya Kaledonien råder ordning och
reda, vilket innebar att vi fick betala för både läkarkonsultationen och
medicinen, vilket som ni kanske minns vi inte behövde göra i Franska
Polynesien. Här i Noumea träffade vi åter på den tyska båten Ohana. Vi
har inte sett dem sedan Tahiti. De har legat några veckor efter oss hela tiden.
Men hit hade de kommit två veckor före oss! Det var förståligt, när vi hörde
att de gått direkt från Tonga och hit beroende på att Susanne är gravid, och de
inte ville utsätta henne för risken med dengefeber på Fiji eller malaria på
Vanuatu. Så nu är Ohana till salu och de hoppas på att få sälja den här. Flera
spekulanter, varav någon från Australien har redan besökt båten. Att sälja
båten i Australien är ofta förknippat med goda vinster. Ingen masstillverkning av
segelbåtar finns på denna kontinent varför det blir lukrativt att köpa båt i
USA, Västindien eller Europa och segla hem den till Australien och sälja den.
De australiensare vi träffat på har köpt båten i något av dessa områden. Rallyt till Bundaberg är väl ingen tävling, utan ett sätt
att transportera sig under organiserad form över havet. Två gånger om dagen har
Bundabergs organisatörer kontakt med de båtar som har SSB radio ombord för
positionsbestämning med efterföljande väderleksrapport. Tävlingen vinns av den
som kommer in till Bundaberg närmast den tid som man angett på förhand. Vi och
mikado har meddelat att vi kommer att anlända till Bundaberg måndag 26 okt kl
12.00, vilket innebär att vi inte lämnar Nya Kaledonien förrän på onsdag 21 okt
då väderprognosen innebär 20 knops medåka. Vi har 800 sjömil över till
Bundaberg. Då Australien hitintills klarat sig undan många humana, animala och
växtsjukdomar samt rabies råder strikta regler för vad man får ha med sig eller
inte. Det innebär att de kommer att beslagta all färsk och torkad mat inkluderande
frukt och grönsaker, alla äggprodukter mm mm. Så nu försöker vi rensa i
förråden, (vi har fortfarande kvar av Panamainköpen), vilket innebär att jag t
ex bakar och kokar mat som aldrig förr samt delar ut det vi inte kommer att
förbruka. Slänga mat har vi ju fått lära oss att det gör man inte! Djurlivet i viken där vi ligger är klart mer intressant än
vad man kan tro. Häromdagen då Jane och Andy (Drimia) la till med sin dinge här
vid bryggan där både vi och White Hawk ligger, säger Paul till Andy: ”Du
har en havsorm mellan benen! ”Säkert” sa Andy och grinade mot Paul.
”Men titta efter själv”, sa Paul. Och då kollade Andy och Jane
botten i dingen. Till deras fasa låg verkligen en havsorm mellan fötterna på
Andy! På två röda sekunder var de uppe på bryggan. ”Hade vi sett den
tidigare hade vi hoppat i havet”, sa de båda. Frågan är naturligtvis hur
och när den tagit sig ombord! Vi var på stadens akvarium i går och där varnar
man för att ta i dessa havsormar, som är lika giftiga som kobror. Dock har de
en liten mun, så de kommer bara åt att bita i t ex örat eller mellan fingrarna!
Vad gäller dingen med havsormen togs den upp på bryggan för att man lättare
skulle kunna ta bort den presenning som täcker botten, för ormen ringlade
naturligtvis in under denna. Historien slutade lyckligt, ingen blev biten och
ormen fick återvända till sitt rätta element! Här i viken har vi även sett en
dugong! Att komma till Nya Kaledonien efter Vanuatu och speciellt
Tanna, var som att komma till en annan värld. Nya Kaledonien brukar kallas för
Söderhavets Riviera och det är en bra liknelse. Här finns allt. Precis som i
Franska Polynesien är de flesta bilarna av sista modell och de flesta har
mobiltelefon, som ockuperar deras uppmärksamhet. Internet finns överallt och i
mataffärerna finns allt som en fransman önskar, vilket innebär t ex ett stort
sortiment av goda ostar. Kött och fisk är också lätt att få tag på. Klimatet är
härligt och reven och öarna i lagunen runt Grande Terre fantastiska med sina
koraller samt fisk och djurliv.
Frukt och grönsaksmarknaden i
Noumea
Bostadsområdet i viken där vi ligger
Bertil, Lasse och Birgitta äter ute i
Noumea
Birgitta och Lasse på väg mot nya äventyr
Utsikt över centrum av
Noumea
Vem vill ha en vackert blåsvartrandig havsorm i sin dinge?
Stadens akvarium hade ”rinnande”
fasad
Sjukhusets akutmottagning
Utsikt från sjukhuset över
nickelverket
Utsikt över Port du Suds marina |