09:22.100N 79:57.042W                               

Vi har nu legat i Shelter Bay Marina i snart fyra dygn och i eftermiddag har vi fått en ”slot” tid för att gå in i kanalen. Vi lämnar marinan 16.00 och omkring 17.00 ska vi gå in i den första slussen, förmodligen hopbundna med två andra båtar. Blues har blivit mätt på längden och bredden och han som mätte har förklarat hur ”besvärligt” det kan vara att slussa. Vi bör helst ha 4 inhyrda linhållare (kapten får inte vara linhållare) á 65 US dollar per dag med oss (han tittade på Bertils besättning och ifrågasatte vår kompetens!!!). Kanalfärden kommer att ta ett dygn fördelat på två dagar, så linhållarna ska ha betalt för två dagar, ha middag, frukost och lunch, sova över i båten och mutas på alla tänkbara sätt för att hålla linorna så att båten inte skadas!!!! Dessutom ska vi ha en lots med oss, obligatoriskt, som ska ha middag, frukost och lunch men som inte kommer att sova ombord! Han ingår i den summa som vi betalar vår agent. Ack ja även vår agent Stanley gör stor cirkus av passagen! Han har dock fixat allt korrekt och vi kommer in i kanalen efter 4 dygn, vilket är mycket bra! Vi som har slussat både i Sverige och från Medelhavet till Travemünde förstår inte ståhejet runt passagen. Att det är fördelat på två dagar tycker vi är trevligt, vi får sova uppe i sjön, där det finns krokodiler! Här i marinan ligger just nu fyra svenska båtar, förutom Blues, Freedom (ska inte gå kanalen), Bakrus och Geronimo (detta är deras andra seglats jorden runt). Bakrus och Geronimo har vi träffat tidigare, bl a på Aruba och de är naturligtvis från Göteborg! De gick något dygn senare än vi från Aruba men hade i stort samma vindar som vi utanför Colombias kust. Vi löser nu våra linhållare på följande sätt. Freedoms besättning kommer med oss och tar sedan bussen tillbaka till marinan från Panama City. Claes på Freedom har redan gått kanalen en gång med den norska båten Hilde. Freedom kommer från Mariestad och de har naturligtvis slussat många gånger genom Trollhättekanal, som ju även vi och Ingela och Ernst har gjort, för att komma ut i Skagerrak. Claes menar att Panamakanalen inte är värre än slussarna hemma!! Vi blir då fem linhållare ombord, så därför lånar vi ut Ernst till den tyska båten Oanna, som saknar en linhållare! Mikado fick tyvärr inte slottid idag utan går in i kanalen måndag. Göran på Bakrus berättade följande sanna historia om det vrak som vi alla såg på revet vid Holandes Cays: För bara några veckor sedan var det en segelbåt från Göteborg, med ordföranden i deras klubb ombord. Han hade kommit fram till Holandes Cays under natten, såg ankarljusen från båtarna som låg innanför revet (där även vi låg) och bestämde sig för att där skulle han också lägga sig. Så han tog kurs på båtarna och hamnade på revet! (Det finns en smal ränna som man kan komma in i revet genom från det håll han kom från, men det står uttryckligen i kortet att man måste ha lokal kännedom för att klara detta och under dagtid!!!) Ingen ombord skadades. Men när de väl lämnat båten tog det inte lång stund förrän Kunaindianerna hade länsat båten på allt, inklusive masten! Göran hade tittat in i en av hyddorna på ön och där sett bl a båtens uppsättning av NE böcker på svenska prydligt uppställda på en hylla!!). Vädret här är jättevarmt och vinden har tagit semester, typiskt när man ligger i hamn! Det är tur att man har en pool som vi kan svalka oss i. Vi har även tagit en promenad på en väg genom regnskogen som gränsar till marinan. Vi såg apor, en näsbjörn, hörde vrålaporna skråla.

Blues har nu utrustats med inplastade däck långs                  Vraket på revet utanför ön Banedup, Holandes Cays           Aporna klängde runt i höga träd

sidorna och 4 st 40 m linor