27:27.466S 153:11.384E                                                                                                                                                                                                                     

Efter två härliga vintermånader i Sverige är vi nu tillbaka på Blues. Att få uppleva snö och kyla under nästan två månader, december-januari, var en lisa för själen precis som att få träffa nära och kära! Omställningen av väderförhållanden var klart märkbar när vi efter 30 timmars flygning landande i Brisbane och möttes av hetta, > 30°C, trots att störtregn och kulingvindar härjade. Längre norrut, framför allt i Darwinområdet och norra Queensland, drog under samma tid årets första orkan, här kallad cyklon, fram. Det är full sommar här, vilket vädermässigt är lika med regnperiod, dvs sol och hetta ena minuten och störtregn nästa! De senaste 36 timmarna har regnet öst ner! I måndags kväll fick Brisbane under två timmar halva februaris regnmängd, 158 mm! Vägar översvämmades och bilar stod i vatten upp över rattnivå! Vi ligger ju redan i sjön så vi behöver inte oroa oss för att bli översvämmade. Dagligen rapporteras om översvämmade floder och områden, framför allt norröver. Människor som lever t ex runt Gulf of Carpentaria bor i ett område med tusentals flodbäddar som under regnperioden fylls med vilt forsande vatten. Här kan regnet verkligen vräka ner så områden blir isolerade i månader och människorna måste förlita sig på att förnödenheter flygs in! Att turista där under regnperioden rekommenderas av någon anledning inte! För övrigt ”jublar” australiensarna åt varje vattendroppe som faller. Varför? Jo då fylls deras vattenförråd på! Och patriot är man här! Orken blir ju klart nedsatt under dagens hetaste timmar. Att vända blad i en god bok kan vara svettigt nog! På grund av det höga UV-indexet här bör man inte arbeta i solen mellan 08.10 och 15.30 enligt meteorologerna. Vi har spänt upp ett par värmerepellerande presenningar, så att temperaturen i salongen blivit någon grad svalare, men håller sig ända runt 31°! Huden tycks vara den enda del av kroppen som njuter av det fuktiga klimatet. Självsprickor och narig hud som vi fick hemma är ett minne blott utan hjälpmedel!

Vi har varit här i drygt två veckor nu. Och vad gör vi? Vi gör som våra australiska seglarvänner, försöker sälja båten! Eftersom Britta inte önskar fullfölja jordenruntseglingen ligger Blues nu på nätet för försäljning. Vägen dit har inte varit helt enkel! Bertils seglarhjärta blöder naturligtvis att eventuellt behöva skiljas från Blues, som han har lagt ner sin själ i! Huruvida en köpare dyker upp eller ej återstår att se. För att få sälja Blues i Australien har vi haft mycket kontakt med framförallt tullen. När vi checkade in i Bundaberg skrev vi på ett papper att vi inte hade för avsikt att sälja båten här. När läget nu är annorlunda kom tullen hit till oss för att informera oss vad det innebär att sälja båt i Australien. För att kunna göra det måste vi importera Blues. Vi måste värdera båten för att tullen ska kunna beräkna vilken skatt vi ska betala. Och den är 15% av båtens värde! Så länge vi inte har betalat skatten får vi bara segla i Brisbaneområdet, dvs Moreton Bay. Men just nu är det i alla fall inte aktuellt att lämna marinan här i Manly. Normalt rekommenderas att ta hjälp av en agent för att få önskade papper rätt ifyllda och rätt tullvärde framräknat. Vi föredrog att göra det själva, för att förstå vad vi ger oss in på och samtidigt spara 1000 AUD, som agenten tar!  Importdeklarationen skulle vi lämna hos tullen vid Brisbane Airport tillsammans med en värdering av Blues utfört av en auktoriserad värderare. Allstå åkte vi dit med efterfrågade intyg och formulär. Då vi inte förstod vad vi skulle svara på några frågor fick vi hjälp med ifyllandet av en tullare, som visste lika mycket som vi hur pappren skulle fyllas i. Efter en dryg halvtimmes slående i pärmar och diskuterande med mycket skratt kom en kvinnlig tullare och föreslog att vår tullare skulle använda sig av datorn, där fanns en mall för beräkning av rätt importvärde för Blues! Sedan tog det inte lång stund förrän vi hade klart för oss vilken importskatt vi skulle betala, alla uppgifter nedtecknade och underskrivna! Lasse Åberg skulle ha älskat vårt tullmöte som uppslag för en film!!!

Vi trodde att vi hade kommit till ett civiliserat land, vad gäller tillgång på reservdelar etc. Innan vi åkte hem före jul beställde vi reservdelar som fortfarande inte har kommit! Så Bertil jagar fortfarande reservdelar. Oavsett vad som händer med Blues är det arbete som måste göras på henne. När vi har koll på läget tänker vi ta oss en tur till Nya Zeeland och en tur till Sidney till att börja med.

Vi har i alla fall lämnat marinan för lite sightseeing i närområdet. Senaste helgen, då kusten inte fick en enda droppe regn, besökte vi Solskenskusten (Sunshine Coast), ca 7 mil norr om Brisbane, från Mooloolaba i söder till Noosa Heads i norr och Guldkusten (Gold Coast) ca 7 mil söder om Brisbane, från South Stradbroke Island i norr och 42 kilometer söderut till Coolangatta på gränsen till New South Wales. Guldkusten är Australiens populäraste turistmål med 5 miljoner besökare varje år. Guldkusten för tankarna till Florida och Miami. Innestället för ungdomar är Surfers Paradise, som inte erbjuder de bästa surfvågorna men väl kustens (enligt somliga världens) bästa hålligång och shopping. Här växer skyskraporna tätt och skuggar de solande på stranden. Enligt uppgift kommer över 70 000 ungdomar hit varje år i mitten av november för att under en månad fira att de har avslutat 12 års skolgång med ett festande värre än värst! Livräddarna som återfinns på alla stränder lär ha mest att göra nu under februari och mars då Surfers Paradise invaderas  av bl a japaner som envisas med att gå i vattnet trots att de inte kan simma! De omtalade vackra kvinnorna i guldlamébikinis och knälånga stövlar som sedan 1960 talet matat myntautomater med mynt om parkeringstiden gått ut såg vi till Bertils besvikelse inte skymten av! Vi åt fish and chips på Surfklubben. Mer sofistikerat upplevde vi  Noosa Heads. Här finns knappast någon byggnad högre än en palm och snabbmatskedjorna tycks var bannlysta från huvudgatan Hastings Street. Vi hittade en härlig krog med utsikt över stranden där vi åt mycket god seafood. Bara någon mil innanför Solskenskustens sandstränder hittade vi en frodig grönska med fruktodlingar, kycklinguppfödare, boskapsskötare, mm. Glass House Mountains med sina vulkaniska berg reser sig magnifikt över området, där även Steve Irwings Australia Zoo ligger. Strax söder om Nambour hittade vi Australiens största ananas, 16 m hög, konstgjord naturligtvis, vid entrén till en stor fruktplantage, Sunshine Plantation. Medan vi tittade på  den mat och fruktmarknad som fanns här laddades vårt batteri ur och det tog oss en bra stund innan vi lyckades hitta en bil med startkablar, som kunde hjälpa oss. På vägen tillbaka åkte vi via Scarborough, där Hilde ligger tryggt på land, och Redcliffe, den första vita bosättningen i Queensland.

Skillnaden är stor mellan -25° och sol i Limedsforsen och 30° med regn och blåst i Manly

Vi närmar oss Surfers Paradise norrifrån                                                                 I väntan på fish and chips på Surfers Club i Surfers Paradise

En av stränderna i Coolangatta med Surfers Paradise i bakgrunden            I Brisbane träffade vi Ian, som tog oss på pub och Brisbanetur

Stranden vid Noosa Heads                                                                                            Inte en skyskrapa så långt ögat kan se, Noosa Heads

Bertil och the Big Pineapple (vad gör man inte för att synas)                         Om du tar en sladd och jag den andra………………..