18:39.628S 173:58.924W                               

Vi har nu varit här i Vavaus övärld drygt 14 dagar. Vi är tillbaka vid boj i Nieafu efter några dagar ute i Vavaus skärgård. Övärlden påminner i stort om innerskärgården hemma (hemlängtan eller?),  höga trädbevuxna öar och grynnor som man måste se upp för. Likheten slutar naturligtvis där även om vädret just nu fortfarande är mulet och regnigt och vattentemperaturen bara 22 grader! Den lägre vattentemperaturen känns när vi ligger och snorklar. Vi blir fort kalla. Många har därför våtdräkter när de snorklar. Sedan Bora-Bora har vi haft kläder på oss! Det låter det, men t o m Bora-Bora levde vi mestadels i baddräkt, men numera är det shorts och T-shirt och vissa dagar fleecetröjor eller väst som gäller. Öarna består huvudsakligen av kalksten så det är gott om grottor av olika slag. Vi har åkt dinge i härliga droppstensgrottor! Bertil, Ian, Finn och Nick dök in i en grotta, där den stora svårigheten var att hitta öppningen under vattnet. Öppningen till grottan låg ca en halv meter under havsytan vid ebb och sedan fick de simma några meter genom en tunnel i berget innan de kunde stiga upp till ytan inne i grottan. Väl inne i grottan var luften allt annat än angenäm och syrehalten kändes låg, så vistelsen i grottan blev kortvarig. Men en utmaning som passar adrenalinstint manfolk! Vi har även snorklat vid några av alla korallrev som finns här. Och maken till vackra koraller har vi inte sett tidigare (och som vanligt säger alla australiensarna att det här är väl inget för det är minst lika vackert vid Barriärrevet!)! Helt fantastiska färger och former på korallerna! Många blev förstörda vid orkanen 2004, men det verkar som om återhämtningen har gått fort. Vi hittade även blå sjöstjärnor, vilket vi inte har sett tidigare. På avstånd såg vi några av knölvalarna som finns här. Tyvärr var de för långt borta för att vi skulle kunna se storleken på dem. Men andra som sett dem vittnar om att nu är kalvarna födda!  Neiafu var tidigare en valfångarhamn. Knölvalarna var väl lättfångade byten då de årligen kom hit upp från Antarktisk för att föda sina kalvar. Fascinerande djur som äter upp sig under sommaren i vattnet runt sydpolen. Sedan simmar de tusentals mil hit till de varmare vattnen under vintern för att föda sina kalvar och äter inte förrän de är tillbaka vid Antarktisk igen! Otroligt hur naturen fungerar! Nu vårdar man sina knölvalar här, vars antal fortfarande inte har återhämtat sig till tiden före jakten på dem, för ecoturismen. Härligt!

Vad gäller utbudet i mataffärerna här så är det nog det minsta vi har stött på under vår färd i Söderhavet. Just nu är det extra dåligt för färjan som förliste för två veckor sedan hade även med sig förnödenheter till affärerna här och ingen ny färja har anlänt sedan vi kom hit! Vädret har varit för dåligt sägs det! På den utmärkta lokala grönsaks- och fruktmarknaden finns dock allt vi behöver av dessa varor. Situationen vad gäller fisk är märklig. Vi var i fiskaffären förra veckan och där träffade vi en av de amerikaner som driver krog här. Han skrattade åt oss när vi frågade efter fisk. Den hade återvänt till sin rätta miljö med färjan sa han. Själv hade han låtit flyga in fisk från de Tongaöar som ligger en bra bit norr om Vavau! Och det trots att vattnet runt oss är mycket rikt på fisk. Men det blåser för mycket anser de få som normalt fiskar här. Vilket innebär att många av krogarna inte kan servera fiskrätter längre. Vi försökte få upp fisk de dagar vi var ute i skärgården, men ingen av oss hade någon fiskelycka. Att sälja fisk till krogarna kunde ha varit läckert! Vi har hittat ett lokalt bageri med fantastiskt gott grovt råg- och fullkornsbröd samt goda kokos- och kanelbullar. Men man får hägna på låset när brödet kommer ut ur ugnen för bagerskan bakar för hand och det blir inte så många bröd åt gången. Å andra sidan bakar hon upp till tre gånger om dagen nu när vi seglare är här och köper av henne. Tongaborna lär tycka att monarkin de lever i är helt ok, men att de har fel person som kung just nu. En 60 plus playboy som omger sig med mer eller mindre korrupta ministrar enligt rykten vi hör. Kungens intressen lär också vara andra än att styra landet! Färjeolyckan hoppas många ska lyfta fram oegentligheter. Färjan lär ha varit värd max 60 000 dollar men köptes för 600 000 dollar! Vem tog mellanskillnaden! Transportministern sägs ha avgått! Att kungen reste till Skottland på semester samma dag som färjekatastrofen skedde har naturligtvis inte ökat hans popularitet!  Över 90 personer saknas fortfarande (säkert fler för det fanns inga passagerarlistor vad vi förstår). Märkligt nog lär de flesta av besättningen ha överlevt! Kvinnor och barn hade beordrats ner i båten för att kompensera för förskjutning av lasten, som säkert inte varit fastsurrad ordentligt! De hade naturligtvis inte en chans när båten slog runt! Färjan var klart begagnad och underhåll är  väl inget som prioriteras i länder som har ont om stålar, tyvärr.

Det sociala livet här på Tonga är stort. Man ordnar gärna fest av olika slag för  alla som vill vara med. Ett sätt att tjäna pengar men också ett sätt att få in medel till behövande på ön. Sex år fri skolgång har man i Tonga. Vill barnen fortsätta skolgången måste föräldrarna betala en avgift. Många föräldrar har inte råd med det. Det är till dessa familjers barn man huvudsakligen samlar in pengar och till detta bidrar vi gärna. Här må man arbeta för brödfödan för det är inget annat land som bjuder på underhåll, vilket t ex fransmännen gör i Franska Polynesien. En kväll var vi på ett café och åt otroligt god thaimat. Lustigt nog en amerikan, Gene, som driver internetcafé, tvättinrättning och lagar mat, gärna thai. Han har bott länge i Thailand och är gift med en thailändska, som dock inte är med honom här. Och maten var bara super. En kycklingsoppa som var bland det godaste vi ätit av thaimat. En annan dag anordnade Gene auktion (alla som ville skänkte onödiga prylar), Finn och en kvinna från en av resorterna på ön gav massage och deras arvoden liksom pengarna som auktionen genererade gick till behövande barn! Och det var bra med pengar som samlades in! En annan kväll var vi inbjudna, via Lynn och Paul på White Hawk, av chefen för ”immigration” att testa kava i hans by. Han hämtade oss med bil och vi fick åka som alla tongabor gör, på flaket! En provning som också anordnades för at få in pengar till skolgång för öns många behövande barn. Kava görs av rötter från kavaträdet, som mals. Pulvret blandas med vatten och denna dryck dricker man sedan många liter av. Vätskan ser ut som lervatten, tycker jag, eller mäsk om man vill vara mer positiv! Kava dricks av urgammaltradition endast av män, men får gärna serveras av en kvinna. Kava innehåller ingen alkohol eller annan drog! Man dricker många liter och kroppen blir skönt avslappnad, säger kavadrickarna! Vår värd förklarade att han dricker kava fredag eller lördag kväll förövrigt aldrig öl eller annan alkoholhaltig dryck! Och det gäller de flesta tongabor. Dock ser de tendensen att de yngre tar efter de västerländska sederna att berusa sig på alkoholhaltiga drycker. Sorgligt men sant. Kava dricks och har druckits vid t ex olika rådsmöten. Ett sätt att få alla att slappna av och lösa de uppgifter man har! Ingen av oss 14 som testade kava kände något, förmodligen för att ingen drack tillräckligt många liter! Jag nöjde mig med en sipp. Vätskan luktade och smakade rot, vilket var ganska naturligt! Till kavan serverade vår värd en lokal kötträtt, sötpotatis och brödfrukt och i stället för tallrikar fick vi det serverat på blad från brödfruktsträdet. Ingen disk efteråt! Kava från Tonga anses vara världens bästa! Tänk om alkohol kunde ersättas av kava! Ingen fylla med bråk och elände utan bara skönt insomnande kavadrickare!!! Vad tror ni?

Lördag kväll åt vi jättegod indisk mat på en krog där bring your own bottle gäller. I söndags var vi i kyrkan igen. Denna gång gick vi till den  katolska (första söndagen besökte vi en protestantisk). I varje by vi besökt på samtliga öar vi varit på, har det funnits minst fyra olika kyrkosamfund representerade, även om det bara finns ett fåtal bostadshus. Man kan förstå att konkurrensen mellan samfunden om befolkningens själar har varit hård. Katolska kyrkan tycks ha lyckats bäst här. Kyrkan var proppfull av festklädda tongabor och så ett antal turister. Även här fanns en skönsjungande kör, som förstärktes av alla andra kyrkobesökare. Fantastiskt att lyssna till! Och här var präst och deltagande lekmän klädda i ljusa kläder och prydda med blommor (jämfört med mörka kläder i den protestantiska). Mest fantastiskt var när prästen bad en liten pojke att komma fram. Han hade födelsedag och hela församlingen sjung Happy Birthday…. för honom medan prästen välsignade honom. Vilken upplevelse, för de sjöng flerstämmigt!  Därefter applåderade församlingen. Det är då första gången jag har varit med om att en församlingsbo hyllats på sin födelsedag under en högmässa! Och hur många av de andra deltagande barnen önskar inte att deras nästa födelsedag infaller på en söndag?!

Torsdag 20 augusti var en speciell dag. Allan från Love Song fixade vår trasiga kylbox (han hittade en läcka i systemet och fyllde på kylvätska), hans fru Cattie fyllde 41år och Bertil och jag firade vår 38:e bröllopsdag. Medan Allan fixade vår kyl gick han ut på kanal 16 på VHF och annonserade att frun fyllde 41 år och att det skulle firas på en speciell krog på kvällen! Det visade sig att vi hamnade på just det stället på kvällen. Vi gick dit med Reidun och Finn, Hilde, och orsaken att vi valde den krogen var att det var en av de få krogar som hade fisk på menyn. När vi frågade ägaren Sandy, amerikan, hur det kom sig att han hade fisk var svaret enkelt. Han hade naturligtvis anställt en person för att fiska och försett honom med båt och erforderlig utrusning. Dessutom får han 10 paangar (valutan här som uttalas pängar!) för varje kilo fisk han kommer hem med! Varför inte alla krögare säkrat sin tillgång på fisk är en gåta för oss. Vi har ju sett hur krogarna utan fisk tappat sitt kundunderlag under veckorna som gått! När Sandy sedan fick höra att vi firade 38 års bröllopsdag blev han mycket fascinerad. Själv hade han nu varit gift i tre år! En 50 plus man som funnit kärleken först på äldre dar! Han bjöd på dessert (så jag tog honom genast till mitt hjärta!), en mangojuice med örter som han spetsade med vodka! Kalasgott! Dessutom presenterade han oss för resten av gästerna så att alla fick betitta och applådera oss!! På samma sätt gjorde han naturligtvis med födelsedagsbarnet Cattie. När vi frågade henne hur det kändes att bli annonserad på kanal 16 svarade hon:” Det var väl inget mot när han friade via högtalarsystemet på det plan som han var pilot på och jag kabinpersonal!” Vad kände du då var ju en naturlig följdfråga: ”Jag stampade i golvet och skrek JAAAA så det hördes från första klass där jag var och in till cockpit!” Sandy hade ordnat med lokala spelemän, som underhöll oss.

I kväll ska vi gå på lokal igen för att se på ”hatmatchen” i rugby mellan Australien och Nya Zeeland. Och i morgon bitti lämnar vi Vavau och Tonga för att segla 530 sjömil till Fiji. Vindprognosen lovar lite vind de första dagarna, så då blir kanske en del motorgång, därefter ska den sydostliga passadvinden på 15 – 20 knop vara tillbaka igen. Överfarten beräknas ta 4 till 5 dygn överfarten beräknas ta. För att få komma in i  Fiji har vi fyllt i en massa papper, var av några har faxats till myndigheterna inför vår ankomst dit. Vad vi förstår är det en militärdiktatur som styr Fiji. Deras regler för vad vi får och vad vi inte får göra eller ha med oss är otroligt många, bl a finns ett hot om extra avgifter om vi har öl eller annan alkohol ombord! Så ni kan förstå att här töms förråden i många båtar!!!!  På Fiji ska vi ev ta upp båten och bottenmåla. Australiska tullen är benhård på att alla båtar som angör landet ska ha en köl utan växt på! Så ska vi på kul vara med i en regatta tillsammans med vår australiska familj, förutom mikado ett tiotal andra båtar från Australien som vi också seglar med numera, plus Hilde. Det är också en del trevliga arrangemang i samband med regattan. Det återstår att se vad det innebär.

Under vattnet där dingarna ligger är öppningen till ”Mariners Cave”  Vavaus skärgård                                                                                 Bagerskan på Lighthouse café

Reidun och Ian lyssnar till vår värds kavainformation                          Ian och Bertil, två andaktsfulla kyrkobesökare                                            Love Songs besättning, Cattie & Allan med sina två söner