S:t Thomas
 
                Mantra 2 goes east
                  Lena & Henrik Harder
                  
Sun 26 Apr 2015 19:10
                  
                | 18:20.150N 64:56.150W  April 19-24 Jungfruöarna utgör en hel arkipelag av skogsklädda 
öar med vita stränder. De är uppdelade i US Virgin Islands (USVI) västerut och 
Brittish Virgin Islands (BVI) österut. Efter en lugn nattlig färd med 
spirade segel kom vi på förmiddagen fram till Charlotte Amelie (1-4) på S:t 
Thomas, huvudstaden i USVI, som förutom S:t Thomas utgörs av S:t John och 
S:t Croix samt en mängd mindre öar och skär runt omkring. Öarna hör till 
USA men ingår inte i unionen utan styr sig själva och invånarna 
får inte rösta vare sig i president- eller kongressvalen - 
men skickar en delegat. Något förbryllande är det också vänstertrafik. 
- Efter noggrann inklarering, inkluderande visum och fingeravtryck, gjorde 
vi stan. USVI var dansk koloni från 1600-talet ända fram till 
1917.  De danska gatunamnen finns kvar, Charlotte Amelie 
var sannolikt en dansk drottning och en del byggnader ser klart danska 
ut. Här ligger kryssningsfartygen på rad, liksom juvelerarbutikerna på 
huvudgatan, där amerikanska turister kan köpa sina diamanter och 
Rolexklockor skattefritt.   Vår watermaker visade sig ha en spricka och behövde en 
reservdel från Trinidad. I väntan på den ankrade vi vid Water Island (5-7), 
ett stenkast från Charlotte Amelie. Under dagen levererar den färggranna båten 
Kont Tiki de badsugna från staden och fyller viken med rytmer från 
steelband och upplivade människor. Mot dagens slut lägger sig friden åter och 
bara vågornas milda rassel mot stranden hörs. En kvinna bofast på ön körde oss 
till högsta toppen, där utsikten var magnifik och Puerto Rico anades i fjärran. 
- Ny svensk bekantskap på båten Marmaid gjorde en trivsam kväll. - Vi 
kunde få ordning på watermakern, det vill säga Henrik med mig som op.ass. 
(duktig sådan vill jag påstå; "blå mejseln!", "fast nyckel nr 10!".. och innan 
han hade uttalat sista stavelsen, hade han verktyget i handen). I svag vind motorerade vi runt västra änden av 
S:t Thomas till Magens Bay på norra sidan (8). Vägen dit - omgärdad av öar 
- var vacker, liksom den långa och i kvällningen nästan öde 
stranden. Där fanns bara ett fåtal båtar, vi kunde ankra nära land och 
simma i land för kvällsvandring. - Nästa dag anlände badfolket; ön är vertikalt 
smal och Charlotte Amelie på andra sidan är inte långt 
borta. /Lena                |