Grenada

Mantra 2 goes east
Lena & Henrik Harder
Sun 1 Jun 2014 01:19
11:59.851N 61:45.565W
 
Tillbaka på Grenada och det är nu mycket "nära slutet". I Prickly Bay har vi jobbat (i vårt anletes SVETT !) med att få båten fin med städade utrymmen och servade maskiner - inför upptagningen på Spice Island Marine. - Grenada är sedan 2004 inte längre orkansäkert, som det tidigare bedömdes vara. Orkanen Ivan drabbade då ön svårt. Om nödvändiga hänsyn tas gör försäkringsbolaget dock ingen skillnad. På Trinidad regnar det mer och båtarna möglar lättare enligt ryktet, så vi övergav vår ursprungliga plan att gå dit. - Vi har också haft tid för annat, träffat seglarvänner, bl.a. Denise och Rainer som lagt upp sin båt ett par vikar bort. Promenader längs vikarna här i söder är fint, om man gör det tidigt på morgonen då träd och häckar fortfarande ger skugga. Här är Grenadas guldkust med stora villor, universitet och USA-ambasad - men också öde kustlandskap (1-3). En liten bit bort, på vägen in till stan, St George, är förhållandena enklare (4 skomakaren bredvid gatuköket). - I Prickly Bay samlas många segelbåtar inför orkansäsongen, en del för att flyga hem, men många häckar här över sommaren och det sociala livet är väl utvecklat på initiativ av långliggarna. Varje morgon kan man lyssna på "Crusiers Net" påVHF, där alla som vill komma till tals kan göra det: nyanlända presenterar sig, har du något att sälja kan du anonsera det, eller om du själv behöver skaffa något. Restaurangen informerar om dagens special, om pizzakvällar (2 för priset av en - supergoda) och filmkvällar (visas på scenens fondvägg), Ett franskt seglarpar har på morgnarna yoga eller tai chi på scenen, schackturneringar anordnas, liksom volleyboll, cricketmatcher och domino, shoppingturer och utflykter, med mera... Vi har sett film och ätit pizza och utnyttjat restaurangens wifi (5).
 
En värdig avslutning på vårt seglaräventyr var gårdagskvällens utflykt till Levera Beach i norr för turtle-watching. Så här års kommer de stora leatherback-sköldpaddorna upp på stranden för att lägga sina ägg. Det var stjärnklart, men tyvärr ingen måne. Med guide försedd med rödlysande ficklampa lotsades vi varsamt fram på stranden, där stora, mörka skuggor rörde sig långsamt. Leatherbacks är bjässar, 1,8 - 3 meter långa, väger 500- 900 kg. När det inte är äggläggningsdags simmar de runt i oceanerna mellan polerna - för att ungefär vartannat år kravla upp på den strand där de själva först såg dagens ljus. Det var ett mödosamt och långsamt arbete under stjärnhimlen. Med bak-"labbarna" (benen? eller vad?) gräver honan en halvmeters djup grop, där hon lägger ca 100 ägg, klotrunda, dubbelt golfbollsstora. Sedan täcker hon igen gropen med sand, först med bakbenen och till sist skyfflar hon bakåt med framskovlarna - sanden yr och man får se upp (helst blunda) så man inte får sand i ögonen. När "vår" hona väl påbörjat sitt arbete, kunde vi komma helt nära och se äggen ploppa ut, och vi kunde ta på henne. När hon var färdig var hon jättetrött men orkade till slut masa sig ner i vattnet igen. På stranden fanns inga spår av äggnästet. Varje hona lägger ägg cirka 10 gånger per säsong. Det blir ungefär 1000 ägg per år och hona. Men bara 1 av 1000 blir en vuxen leatherback!  - Herr Leatherback visar sig aldrig, går aldrig upp på land. Det är bara honorna som jobbar. ( 6 hämtat från nätet, våra egna försök att fota i mörkret gav intet..)
 
Det är torrt i markerna nu. I vintras betogs vi av Grenadas frodiga grönska, men nu är gräsmattorna knastertorra och på de låglänta kullarna längs kusterna är träden delvis kala och gör landskapet gråbrunt - förutom på de högre bergen centralt på ön, där året-runt-gröna regnskogen finns. Ändå blommar många träd - men oftast utan gröna blad. Årstiderna stämmer inte riktigt med dem där hemma. Mantra är förtöjd på land med vad som - något oroande - ser ut som tältpinnar. Men i själva verket är det starka vajrar nedborrade i marken där de är fästade vid cementklumpar (8-10). Enskrovsbåtarna står för sig, så de kan ramla på varandra men inte på oss med två skrov som ger ett bredbent och säkert fäste (i alla fall på land). Vi får se hur det går om orkanen kommer...(7-9).
 
Nu ser vi fram emot att möta den svenska sommaren och längtar efter att träffa er alla !!/ Lena