St Barth
Mantra 2 goes east
Lena & Henrik Harder
Mon 31 Mar 2014 20:39
|
17:54.400N 62:52.600W
Montserrat, på behörigt avstånd västerut, sände ut
små rökpuffar från sin ännu ej utslocknade vulkan när vi lämnade Antigua med
kurs mot St Barth. Denna ö är fransk ("French Autonomous Overseas
Collectivity") men det intressanta för oss är att den
faktiskt varit svensk koloni i nästan 100 år! Frankrike hade tagit den
i bisttning 1685 men Gustav III ville också ha en fot i Västindien
och i utbyte mot att Frankrike fick handelsrättigheter i Göteborg fick
Gustav III 1784 St Barth med sina cirka 600 invånare. Så många svenskar flyttade
aldrig hit men Sverige lät bygga staden Gustavia, som gjordes till
frihandelshamn med god vinst, medan fransmän och engelsmän krigade om
andra öar. Men krigen tog slut och torka, orkaner och jordbävningar innebar att
ön blev till mer besvär än glädje för Sverige. Så 1877 fick Frankrike
tillbaka sin ö för 80 000 franc, vilket gladde invånarna som fortsatt känna
sig som fransmän. En hel del minnen från svensktiden finns dock för oss att
glädja sig åt. De gamla gatunamnen finns kvar, som Storgatan, Kungsgatan,
Kyrkogatan osv. Också en hel del byggnader, såsom klocktornet och det svenska
fängelset, vilket byggdes för att bli den första skolan - men blev så
först i början av 1900-talet; behovet av fängelse var större. Svenskarna
byggde övertäckta vattencisterner i sten, så att regnvattnet som samlades upp
inte skulle dunsta - ön är torr och alla droppar behövdes. - Det är dock
först under de senaste decenierna utvecklingen tagit riktig fart, ett vägnät på
ön har byggts liksom en liten landningsbana för flyg och turismen har
utvecklats. För 40 år sedan bodde här några hundra människor, nu cirka
7500, huvudsakligen fransmän och en del amerikaner. På muséet uppskattade man
antalet nuvarande svenskättlingar till 8-9 stycken. En av dem är Marius
Stackelberg, 91 år, som grundade Le Select, baren med anor. Många är de gästande
svenskar som lämnat Sverigeminnen i hans bar. St Barth är nu välutvecklat och
rikt, med lyxaffärer på fina gatan, man gör vatten av saltvatten (liksom vi
gör) med energi från sopförbränning. - Vi har haft så trevligt här! I
Anglikanska kyrkan avnjöt vi en härlig konsert med en frejdig
amatörkör. Programmet varierade stort med allt från klassisk kyrkomusik och
opera till U2, Simon and Garfunkel, Dirty Dancing och Lenard Cohen. I pausen med
bubbelvin beblandade vi oss med kindpussande St Barth-invånare. Den unga
vackra körledaren är svensk medborgare med föräldrar i Sverige. Men hon
kunde inte svenska. - Under helgen har vi också sett på en regatta för
bjässar. Uppåt 70 METER långa yachter intog scenen för ett stiligt skådespel
runt ön, och vi låg bra till med vår båt för att kunna se. - Från båten såg
vi också den strida strömmen av små flygplan, som gick ner lågt i passet mellan
kullarna för att landa på världens näst kortaste landningsbana. För piloterna
krävs specialutbildning och lyckas de inte få stopp hamnar de i vattnet. Vi
har träffat Anne och Lawrence från England, som också seglade ARC men som vi
lärde känna redan i Lagos. / Lena
1) Montserrat
2) Vy från Fort Gustav över hamnen
3) Norra Strandgatan
4) Svenska gatunamnen är kvar tillsammans med nya
franska, här hedras svensken Nyman, som vägrade lyda order att skjuta kanon
mot egna befolkningen, som gjort uppror.
5) Svenska klocktornet och fängelset i bildens
centrum.
6) Anglikanska kyrkan och upphittat
jätteankare.
7) Shirley Dern, den "svenska"
körledaren.
8-9) Le Select, Marius Stackelbergs
bar.
10) På kyrkogården fanns också svenskättlingar, här
Karl John Riddarhjärta.
11-12) Tävlande båtar.
13) Utsikt norrut, dvs motsatta sidan än
Gustavia. I fjärran till vänster pågår regattan.
14-16) Flygplan går in från vårt håll lågt i
passet och landar sedan direkt på den korta banan.
                |