Natibou - natt och på väg till Nuku Hiva

natt och på väg till Nuku Hiva

Natibou

Hans and Monica Ahlinder

Tue 13 Apr 2010 09:45

pos 9:25 S 139:44 W

Klockan är nu här midnatt mellan den 12:e och 13:e, och i Sverige 11.30 på förmiddagen den 13 April.

Vi är nu halvvägs mellan Fatu Hiva och Nuku Hiva. Vi kommer att komma fram i gryningen, och där ska vi göra den officiella incheckningen till Marquesas. Det är också där som vi kommer att ha vår "BWR bas" tills vi avseglar mot Tuamoto med Jan o Susanne. Jan och Susanne kommer till Nuku Hiva den 20:e och vi måste också förbereda deras ankomst. Bland annat är det ju ganska tunt i matförråden efter vår långa passage utan påfyllning. Det kommer inte att bli helt lätt att proviantera upp allt som vi är van vid att ha, men det kommer alltid att finnas lösningar. Dem som bor här äter ju gott varje dag, även om det inte blir youghurt till frukost förrän Tahiti!

När vi anlände till Fatu Hiva på Lördagen så blev vi "approachad" av två tjejer, eventuellt var den ena tjejen en kille, vi är fortfarande inte säker. Det är ganska vanligt i Marquesas att om man får många pojkar (säg för många) så låter man nästa kille som föds växa upp som tjej. Det kallas det tredje könet, och har inget med homosexualitet att göra eller att dem är transvestiter. Men under hela uppfostran så "görs dem" till tjejer, och sedan lever dem sitt liv som "tredje könet.... Dem bjöd in oss till sin kyrka på Söndag morgon och bjöd också in oss till lunch i sitt hem ( å sin mammas vägnar också naturligtvis). Kyrkobesöket var en höjdare med fin sång och en "äkta" stämning med alla väldigt närvarande i hela ceremonin (katolsk).

Ute på gräsplanen utanför kyrkan, alldeles efter det att mässan var över. Alla damerna var verkligen uppklädda, med bland annat blommor i håret.

Lunchen var helt underbar, och uppdukat som ett "smorgasbord" med lite olika rätter som dem bara har här. Det godaste var vi alla (vi två + 3 från en annan kompis båt, Simanderal) överens om var "poissant cru". Det är rå fisk (Wahu), som tillagas i kokosmjölk, mycket limejuice, finhackad lök, olivolja - och så låter man det stå i några timmar så. Då "kokar" fisken med hjälp av limejuicen. Det blev en härlig smak åt sushi hållet - men med en touch av söderhavet med hjälp av kokosmjölken och limen!

Näst minsta dottern i huset där vi åt lunchen. Hon blev jätteglad över den present hon fick av oss, färgkritor och ett anteckningsblock.

Mamman med minsta dottern - lika vackra bägge två. Och lilla flickan blev också jätteglad över den boll hon fick av oss!

Maten bestod av bland annat också papayastrimlor i en god sås, kyckling, gott bröd, ris, rosa grillade bananer, grillade brödfrukter och lite mer tilltugg också. Pappan i huset tog fram gitarren och spelade och sjung till maten. Ståpäls.

Idag Måndag gick vi upp tidigt, och vandrade upp till ett vattenfall i bergen, genom en riktigt "tung" regnskog. Det ar många vackra blommor på vägen, och en fastnade i håret på mammi förstås i klassisk söderhavspose'.

Pappi simmar i den lilla lagunen under vattenfallet. Kallt vatten, men klart och fint vatten förstås. Det fanns mycket kräftor i lagunen! Så ett svenskt kräftkalas om vi kommer tillbaka kanske? Men det var inget som vi såg att dem åt lokalt.

Det var en vandring genom regnskog och förbi så kallade "tipis" och många övergivna historiska bosättningar. Öarna här har ju haft nära 70.000 boende innan den "vite mannen" kom hit och såg till (veneriska sjukdomar, smitt koppor, avrättningar) att det bara var ett par tusen Marqueser kvar. Idag bor här totalt på alla öarna bara cirka 7.000 människor. Är vi inte stolta över våra västerländska anfäder som var så omtänksamma om dem människor dem mötte ute i världen sedan 1500 talet? Var vi än seglar nu (latinamerika, Marquesas) så har "vi" i princip utrotat den lokala civilisationen, som i fallet aztekerna var väldigt högtstående. Man mår illa. Och inte blir det bättre längre fram på vår resa...

Men tillbaka till nutid.Vi seglade iväg från Fatu Hiva vid 12 tiden idag, och vi har en fin lagom ostlig vind som tar oss till Nuku Hiva (cirka 120 distansminuter) på cirka 16 timmar.

/Hans o Monica