En fin, lugn och kort segling till Panama, Colons yttre pir. Känns konstigt att se stora lastfartyg på långa rader ute i havet som är på väg till eller ifrån den omtalade kanalen. Man känner sig liten när man kommer i egen båt, rädd att komma i vägen för yrkestrafiken.

Vi har sett detta lämmeltåg av container båtar förr i Constanza vid Svarta havet och utanför Bosporen Istanbul samt Gibraltar på väg mot Gran Canaria.

Känner oss glada att ha kommit hit nu för här skall vi ligga ett tag i en marina och leva landliv. Magnus skall laga water-makern, ett rör som har fått små hål trots att den endast är 2-3 år gammal. Hålen gör att när vi producerar vatten så sprutar det som ett blomregn i hela motor-rummet. Dessutom skall waterheatern bytas ut. Ett ännu större problem är båda autopiloterna har slutat fungera i ett oväder vi hamnade i mellan Martinique och San Blas. Allt tar sin tid….. Att handstyra är inget att önska sig, speciellt längre sträckor.

Innanför vågbrytarna till Colon ligger en ganska liten exklusiv marina som heter Shelter bay. Där finns vi nu. Här är ordning och reda, rent och snyggt. Restaurang, pool och djungeln finns precis bakom marinan. Man kan höra hur aporna vrålar eller mer ”ryter”.

En morgon när vi tog en promenad i djungeln innan solen blev för het, brakade det till ordentligt i ett träd. Vipps så fick Magnus apkiss på sig. En hel grupp apor kom farande över våra huvuden. De hoppade över oss uppe i träden i full fart, mammorna med sina ungar på ryggen. Gissar att det var 15-20 stycken. De var små som katter och vi upplevde dem som svarta. Man blir lycklig över att se djur på det här sättet i frihet. Vilken present på vår morgon promenad. Inte kisset utan upplevelsen.

Vi har träffat ett härligt par ifrån Norge, Gry och Fred. Så härliga människor, som vi skrattar med dem. Vi har verkligen funnit varandra, tror att de känner detsamma. Våra seglingar och missöden ses med sådan humor och skänker så mycket skratt. Gör en del mindre utflykter med dem. Tyvärr skall de sluta segla nu och sälja båten efter fyra år. TRIST, vi hade önskat att de skulle ha fortsatt tillsammans med oss.

Härligt att leva ”bryggliv”. Klimatet är varmt och fuktigt men det är lite vind hela dygnet. Vi har ett tyg som leder ner fin vind rakt ner i sov rummet. Så vi sover gott. Till poolen går jag ibland, tvättat kläder och städat båten är klart. Magnus fixar med sitt, det finns alltid något för honom.

Vi har blivit tillfrågade om vi vill hjälpa ett par ifrån Australien att gå genom kanalen i början av nästa vecka. Det tar två dagar så det kommer vi att få stor nytta av innan det blir vår tur. Återkommer om det äventyret efter det är gjort. Vi ser det som utbildning eller ”studiebesök”. De har en katamaran och skall segla hem till Australien.

Dessutom har vi träffat ett par med likadan båt som oss Tayana 55. Så roligt att få se varandras båtar på insidan, lika men ändå olika planlösningar. De lägger upp sin båt för säsongen, för att komma tillbaka i november igen. Det har dom gjort i många år. De är bosatta i USA.

Orkaner är Panama skonade ifrån, så det ses som ett säkert ställe att förvara båten på under regn perioden. Som brukar starta i juni.

Vi har varit på studiebesök och sett när de stora båtarna slussar. Det var mycket intressant eftersom vi nästa vecka skall vi slussa med Australierna. Sedan tar vi oss en titt på Panama city.

Annelie o Magnus