Äntligen motorn klar
syFreewheel
Magnus & Annelie Kristiansson
Sat 27 Oct 2012 20:22
Tre dagar efter det vi blivit bogserade in till marinan Aquadulce
säger motormannen att han inte finner felet och har inte tid med vår
båt förrän om en vecka. Vi bestämmer oss då för att flyga hem till
Sverige och besöka nära och kära. Det var meningen att vi skulle ha
gjort detta när vi kommit till Gran Canaria i slutet av oktober.
Vi fixade flyg så dagen efter for vi hem. Jag var glad, mycket glad
över det - för jag hade sista tiden längtat hem. Inte lite - MYCKET!
Det här tärt en hel del på tålamod och ibland i min ensamhet har jag
faktiskt undrat om detta är vad jag vill. När vi fick den stora äran
att få besök av den stora mäktiga knölvalen - då blev jag övertygad
att det är det här är vad jag vill.
Men så havererade motorn och jag var åter i tvivlet. Sagt och gjort vi
reste hem till Laholm och träffade Magnus bror och mor. Sedan åkte vi
till Västerås och träffade alla barn och barnbarn och den nya lilla
Viola. I fem dagar hann Magnus vara hemma så ringer marinan och ber
oss komma ner för de måste ta ur motorn ur båten och då ville de ha
oss där. Magnus reste ner själv och jag stannade hemma tills vidare.
Åh vad jag tyckte synd om Magnus, han hann knappt landa och njuta av
hemmavistelsen.
Jag var självisk och stannade hemma med lätt hjärta. Magnus vet att
jag mår så himla dåligt när det är hantverkare som river runt och
saker, mat, kläder, dynor byter plats med varandra och golvens luckor
är borttagna. Då blir jag hemlös och det betyder hemlängtan. till
Sverige. I hela tre veckor var jag hemma och på eget initiativ flög
jag ner till Magnus och var lugn, harmonisk med nyladdade batterier
för att fortsätta äventyret - utan så stora problem som vi verkligen
haft, hoppas jag.
Det var en sällskapssjuk Magnus som mötte mej vid taxin en
torsdagskväll. Vi satt ute sent och vi lämnade rapport till varandra
vad som hade hänt här nere och vad jag gjort hemma. M har jagat på
gubbarna så gott han kunna med ett antal vredesutbrott. Nu har allt
äntligen blivit klart och nu skall vi åka imorgon mot Gibraltar där vi
kommer stanna några dagar tills de rätta vindarna mot Kanarieöarna.
Mellan Gibraltar och Kanarieöarna är det cirka 5-6 dagars segling. Det
blir spännande som bara den - vi har aldrig seglat så långt nonstop.
Själv hemma i Västerås var jag på kryssning till Finland med alla mina
barn och barnbarn + Emmas man. Ljuvligt att få vara med dem i 24
timmar. Gissa om jag mådde bra. Jag bjöd också på middag för Magnus
barn och barnbarn. Jag bjöd på rotmos och fläsklägg - gammal
husmanskost. Långpromenad med mina bästa vänninnor,. teater. bio och
jag han även med att sy lite danskläder (Abba) till småflickorna och
ett scendraperi till deras blivande scen. Så fick även min kreativitet
tillgodo sedd. Fint!
Väl nere hos M igen hyrde vi en bil över helgen och åkte till Granada
och besökte Alhamra. Morerna (araber) byggde på 1000 talet en stor
fästning som växte sig till en liten stad och levde vid den tiden i
lyx (i alla fall härskarna). Spanien var arabiskt fram till 1450 talet
och blev sedan krossade av katolismens spanjorer. Alhamra är med på
världens lista över världsarv. Roligt att ha varit där - bedårande
vackra trädgårdar dessutom. Vi hann även med att åka upp till byn
Sierra Nevada och se snön uppe i bergen och alla skidbackar. Konstigt
- ena dagen badar och solas det och den andra dagen ser man
skidbackar. På tillbaka vägen bunkrade vi vatten och konserver för
framtiden ... Vi ger inte upp och nu är vi på G.
Min bror Ronny undrar vad det är/var för fel på motorn - svar:
oljetrycket slutade fungera. Så därav gick en del delar sönder -
motorn skar dockej. Men det underliga är att innan vi lämnade sista
marinan kollade Magnus oljan och då var det ok. Vi har väl inte fått
klart för oss varför oljetrycket försvann.
I morgon söndag seglar vi vidare.
Annelie
