Marigot Bay

Amoress2
Mats Gustafsson
Wed 27 Jan 2010 04:36
Oj, vad långt mellan gångerna det blir, men våra förbetalda minuter på satellittelefonen tog slut och företaget man köper mer tid på var på båtmässa...

Vi har nu tagit oss lite norrut i Windward Islands och första stoppet blev klassiska ön Bequia, där många skandinaver möts. En vacker och mycket trevlig ö med fina restauranger längs stranden - några med täta mellanrum och någon som ligger helt ensam på en hel beach... Vi valde en ensamt belägen och landade dingen utan att bli blöta direkt på beachen i en hyfsat hög, brytande dyning! Att komma ut gick också bra, men att hitta sin båt var inte helt lätt... Vi hade glömt att tända mastbelysningen och det ligger en massa båtar i bukten. Det blir verkligen kolsvart här nere! En smal månskära hjälpte oss till ledsyn och vi kom hem lyckligt. Nymånen kommer upp som ett "U" här eller en glad mun kan man istället kalla det, för man blir glad när månen kommer och ger oss fin nattbelysning.

Vår annars tända mastbelysning lockar till sig en hel massa fiskar på kvällen - de jagar varandra i storleksordning, precis som det är i naturen, men en kväll blev vi riktigt överraskade av en rocka som kom svepande runt vår båt! Den var ca 150cm mellan "vingspetsarna" och otroligt pampig. Lite spöklik dock, men vem tror på spöken?!?

På Bequia hyrde vi en taxi med ett flak att sitta på och gjorde en rundtur på ön. Vi besökte bl.a. en sköldpaddefarm, där vi bekantade oss med 4 veckor gamla sköldpaddor, som vi inte fick röra för de har ofta en svampinfektion. Tonåringarna och de vuxna ville gärna bli kliade på huvudet, men man måste passa sina fingrar då de kan bitas ordenligt, och - dröm om förvåning - bli klappade på skalet! De har tydligen sensorer på ryggskölden och njöt alldeles uppenbarligen av det. De gillar även starka färger och det var kul att någon lade märke till min för dagen nya top. Alltid något....Sköldpaddor föds upp där och de försöker återanpassa dem till havet, då mycket illegal jakt sker och de blir soppa istället.

I denna bukt samlas även en del av de enorma kryssningsfartyg som cirkulerar i Karibiska Havet. De är otroligt stora och av någon underlig anledning har de satt segel på toppen av dem - förmodligen för att gästerna skall få känslan av att de seglar? De flesta verkar vara amerikaner med en rejäl summa dollar med sig, vilket trissar upp priserna på öarna till fantasisummor. De är ju bara här en vecka eller två, men våra slantar skall ju räcka ungefär ett halvår! Vi prutar så gott det går.

Nästa ö norrut är St Vincent och denna ö är helt fattig och vild. Stora delar av den norra delen har inte ens vägar till husen. Terrängen är eländig att bygga i, då bergen är höga och stupar brant. Här på ön odlas det mariuana... Amerikanerna hjälper till att bränna ner odlingarna, men de växer upp som ogräs igen. Ön är mycket bördig, med en fantastisk regnskog och ett antal stora vattenfall. Wilma och Anton provade på att bada/duscha i ett av dessa efter att passerat över en flod på en hängbro byggd av bambu!
Här såg vi papegojor i det fria och här odlas dessutom fantastisk frukt till bra priser - passionsfrukt, mango, papaya, kokosnötter, ananas, lime, mandariner, grapefrukt osv. Det smakar fantastiskt med frukt som nyss plockats ner, men det är ju samma med frukten hemma i trädgården i Sverige!!!
Man känner sig dock inte helt trygg här. Polisbåten patrullerade i vikarna hela nätterna och lyste på våra båtar med stora strålkastare. Det har skett många rån i området... de fattiga människorna vet att vi har pengar och saker av värde på båtarna. På vår förra resa till Västindien vågade vi inte överhuvudtaget stanna på ön. Vi låser alltid våra dörrar hemma när vi går och lägger oss, och det gör vi naturligtvis även här. Vi larmar huset när vi lämnar det och gör likaså med båten. Vi har utebelysning som tänds utanför huset och mastbelysningen blir dess motsvarighet. Svårare än så behöver det ju inte vara!

Vi ser sköldpaddor som är uppe vid vattenytan och andas när vi seglar mellan öarna och massor av flygfiskar flyr iväg över vattenytan när vi kommer forsande med vår båt. Pelikanerna jagar fisk genom att störtdyka med en otrolig fart - hoppas bara de har koll på djupet...När pelikanerna fyllt sin säck under näbben med sprattlande fiskar, kommer tärnorna farandes och sätter sig på pelikanernas huvud och hackar intensivt på deras näbb för stjäla en fisk eller två. Jag tycker personligen att det är synd om pelikanerna!

De ödlor jag skrev om i förra bloggen kallas nog leguaner på svenska vid närmare eftertanke (jag skrev iguaner direkt från engelskan).

I skrivandets stund ligger vi för första gången i en marina - i Marigot Bay. Helt stilla för omväxlings skull och inte en vindpust...Detta betyder mycket varmt och massor av myggor! Tur att man som svensk är van att bada bastu.... Mats har flugit hem till Sverige ca en vecka, då plikten kallar en ekonom i januari månad.
Resten av familjen har landström, obegränsat med vatten och tillgång till det 5-stjärniga hotellets alla faciliteter, däribland en jättefin pool! Gissa om barnen är lyckliga!!! Vi har badat i saltvatten och varit alldeles sträva i över en månad och nu känns det som man fått babyhud, då man är så len och skön i skinnet... Det hoppas och dyks för det vilda och det finns goda fruktsmoothies i vattenbaren...efter dagens skolabete förstås!
Men, idag tog allt vatten slut i området, pga det är så varmt och torrt och de kan inte säga när vi får vatten igen - långnäsa...Nåja, ena vattentanken är helt full, men det var värre på tvättinrättningen...

Denna vik med marinan längst inne på djupet är ett s.k.orkanhål. Höga berg omger oss och inloppet är smalt. Här ligger man säker även under orkansäsongen.

Marinen är också känd för att kunna ta emot superyachter och megayachter, och vad är då skillnaden på dessa båttyper??? Ja, det finns jättestora båtar och enormt stora båtar...vi talar om mellan 150 och 200 fot!!! Ena yachten har en porttelefon uppmonterad på bryggan vid landgången för att komma ombord, och i änden av en annan yachts landgång hänger det en skylt med ett förtydligande: " Private yacht. Bording is not allowed!" Det är nämligen fullt möjligt att en normal människa skulle kunna tro att det faktiskt är en färja!!!! Ägaren till den ena yackhten äger den största casinokedjan i Las Vegas, men han startade tydligen i 20-årsåldern med att ropa ut bingonumren, efter att hans flickvän delat ut spelbrickorna, på hans lilla bingohall. Ett antal vilda satsningar och en del konkurser senare, har han så att det både räcker och blir över...Vidundret kostar 400.000SEK att tanka full och när kaptenen drar igång motorerna, bossar han över 7000 hästkrafter! Priset på båten? Det får ni lista ut själva...


Otäcka nyheter nådde oss sent angående katastrofen på Haiti. Vi har inte ännu bestämt fortsättning på vår tur efter att Mats kommer tillbaka, men ett alternativ var att gå till Kuba och då passerar man ju Haiti. Nu har det ju redan hänt, men det är inte någon idé att tänka på ett stopp på den ön i alla fall. Det har ändock lutat mest åt att segla i den norra delen, dvs. Leeward Islands, om inte det är för mycket charterbåtar. Vi har gott om tid och tar ett beslut inom ett par veckor, då vi känner av atmosfären lite mer norrut.

Om vi längtar efter kylan hos er??? Nej, men vi saknar skidåkningen i år. Nästa år saknar vi värmen...man kan inte få allt - samtidigt i alla fall!


Allt väl ombord!