Idag är det Måndag
Shiraz Atlantic Voyage 2009
Tomas Bartosz
Mon 11 May 2009 18:29
|
34:57.678N 53:47.348W
”Det går bra nu”, var det någon som sjöng och
det är precis så det känns.
Igår kväll satt vi och spelade och sjöng i
kvällningen och fick oss en liten Black Rum också. :)
Sedan blev det natt och jag tror att Petrus & Peter som hade sena vakten tittade klart på någon film som de inte hann se här om natten. Jörgen och jag som hade första, pratade mest och läste lite. Det är fint att sitta vakt på natten när havet är
upplyst av en gigantisk fullmåne. Fint att sitta och prata med sin bror också.
Det är så sällan det blir tid för sådant hemma i den vanliga
lunken.
Så det är så sant som det är sagt. ”att segla är
nödvändigt”!
Jag har haft svårt att sova eftersom det är
fullmåne, (jag blir hårigare än vanligt då) och sedan för att jag ligger och
lyssnar på alla ljud. Det knakar och brakar och gnäller och slår. Men det blir
ju så när vi seglar fort och sjön är hög.
Detta dygn som gått avverkade vi exakt 190 sjömil
och hade ett snitt på 7,9 knop.
När jag satt vi navigationsbordet och skrev in dygnsdistansen och gjorde mina vanliga papperssysslor så ringde det helt plötsligt på telefonen också ! Jag blev alldeles paff och visste inte första sekunden hur jag skulle reagera.” ehum…. Shiraz. Hallå?....” Vad ska man svara? ”Hallå, det är hos familjen Vågberg.” Det är ju helt absurt egentligen att man kan befinna sig mitt ute på en ocean och ta emot ett vanligt telefonsamtal, bara sådär. Ni kanske inte tycker att det är så underligt, men för mig är det det. Sattelit teknik i all ära men jag tycker fortfarande att det är konstigt! Jag kan inte se några tre-G master, telefonstolpar är det väldigt ont om och den gamla hederliga Atlantkabeln, om nu någon minns den (?), den med ekot när man talade ni vet, befinner sig minst ett par tusen meter under oss. Så för mig är det underligt!
Men kul och tryggt. Så visst, det går bra nu! :)
På dagens bilder kan man tyligt se vem som hade
sista vakten på morgonen.
Idag är det så himla vackert också så jag har helt
glömt att äta frukost.
Nu har Jörgen varit i köket en stund så det kanske blir något att äta snart :) ! Fiskar har vi inte fått några heller. :( Vi seglar
så fort så allt bete som vi drar efter båten ser ut som torpeder som kommer
efter oss precis i vattenytan. Skulle vi få en fisk på det så skulle det
dessutom vara väldigt svårt att få upp den. Man stannar ju inte den här
kolossen på över fyrtio ton bara i en handvändning heller.
Inatt var det något som slog på däck också. Peter
sov och vaknade av att det var något som slog till och lät som ett block som
lossnade eller nåt. När jag gick min morgonrunda på däck hittade jag
en stor blodpöl invid masten och straxt intill låg det en jättestor flygfisk!
Skulle man få en sådan på sig när man är på däck så skulle man nog bli
nockad! :-/
Nu får det vara färdigskrivet för det kurrar i
magen och jag känner lukten av mat och kan inte koncentrera mig på att skriva
längre.
Hej Hopp från Kapten Plopp och hans
Plommon!
|
