35:42.59N 45:25.49W Halvvägs!!

Lisanne
Eric Alfredson
Fri 16 May 2014 16:04
Atlanten, fredagen 16 Maj
Ja må han leva, Ja må han leva börjar dagen den 14 maj efter en relativt
lugn natt med spirade segel. Pim fyller 32 och firas med flaggor och sång.
Sedan är det frukost och ett försök till nedladdning av väderfil. Det går
inte, problem! Om vi inte får ner vädret vet vi inte hur vi skall styra för
att komma under det lågtryck vi vet att vi är påväg in i. Fram till nu har
vädret varit fantastiskt men det börjar hopa sig moln på himlen och ute på
Atlanten betyder dessa moln en sak. Vind. Mycket vind. Det är precis nu vi
vill ha väderfilerna för att kunna förbereda oss på hur mycket vind det
kommer bli. Men efter otaliga försök kammar vi noll. Som tur är har Eric
förutom fleet broadband en satellittelefon som vi kan använda. Pims
satellittelefon går inte att starta, hakat up sig på PIN inmatning.
Vi fortsättter att spira seglen fram till lunch då vinden har vridit till
nordlig och ökat markant. Vi har nu 25 knops vind och det är dags att reva.
Ökad vind ger öven ökad fart. Vi gör nu 8 knop i snitt och känner att vi
har ett bra dygn framför oss. Vi vill ju komma ikapp Esmeralda som nu har
gått upp något norr om oss, 30 nm kvar innan vi är förbi henne. Efter lunch
bestående av chili con carne ökar vinden ytterligare och vi sniffar nu på
30 knops vind, kuling. Ingen är sugen på middag men Ricky och Jabbas gör
ett hästjobb genom att baka en chokladkaka som toppas med hallon och
blåbär. Till kakan får vi Rom för att fira födelsedagen. Humöret är på topp
och ingen tror det kan bli bättre när riiichhh fiskelinan löper. Det är en
stor fisk som har huggit och vi känner att morgonens lunch är säkrad. Men
inte heller de stora fiskarna har fysiologi för att släpas efter en båt
som gör modiga 8 knop. Innan vi hunnit få ner segel har fisken släppt
vilket är tråkigt. Vi har jobbat för att få fisk länge. Ingen större skada
skedd, vi har ju mat, massor med mat.
Natten flyter på och vinden ökar succesivt. På morgonen den 15 är det
påtagligt mycket vind. Vi har revat kraftigt i både stor och försegel men
flyger fram i 8-9 knop på halvvind. Rakt in mot lågtryckets centrum.
Stämningen är på topp trots att våghöjden får attraktioner som Balder att
blekna. 6 meters vågor minst. Vi studsar fram. Vågorna är så stora så att
solen blir lite rädd och gömmer sig bakom tunga regnmoln. Detta gör att
vinden ökar ytterligare vilket renderar i ännu högre fgv för oss.
Väderfiler blir ännu viktigare nu. Vad vi är påväg rakt in i vi vet inte
och till skillnad från attraktioner på Liseberg har denna åkatraktion inget
definierat slut. Likt småkillar på Liseberg har vi väldigt roligt! Det
kittlar i magen. Vågorna blir ännu större och sköljer titt som tätt över
båten och seglarställen åker på. Det här är segling.
Till lunch äter vi chili con carne, rester sedan igår. Det smakar ljuvligt.
Tackar Jabbas och Koffe för att de på förhand har gjort mat till etappen.
Efter maten får vi igång bredbandet och får ner en efterlängtad väderfil.
Yes! Vi är verkligen påväg rakt in i centrum av lågtrycket. Men för att
komma dit skall vi forsera det. Rakt in. Mer vind. På natten toppar vi 37
knop och denna attraktion överglänser alla bergochdalbanor. Vågorna blir
större och längre vilket är skönt. Nu släpper inte båten från vattnet lika
mycket, nu kan vi röra oss runt i båten utan att riskera stora blåmärken.
Många av oss har redan fått dessa. Under natten passerar vi 900 nm
sträcket vilket innebär att vi seglat halva sträckan. Bara hälften kvar.
Champagne läggs på kylning, detta skall firas!
Klockan 11 den 16 maj dör vinden. Eller dör och dör. Den minskar till
blygsamma 10 knop men det känns som ingenting. Vi startar motorn, tar in
genuan och skotar hem storen. Efter 50 timmar på en åkattraktion är vi
förtjäna av lite lugn i ögat på lågtrycket. Snart bär det av igen. Vinden
skall vrida till sydostlig på andra sidan av lågtrycket och då skall vi
segla med vinden norrut. Vi vet att vi lämnat Esmeralda långt bakom oss.
Skickar hennes besättning en tanke då vi hört att deras Fritz krånglar. Att
handstyra genom styv kuling och 6m vågor dag som natt över Atlanten avundas
vi ingen. Vi kommer att vänta på dem på Horta med glass och kanske en
lutare för att kompensera.