14:27.863S 146:02.061W                               

Måndag lunch 1 juni lämnade vi Nuku Hiva för att segla till Tuamotus övärld. Måndagen var helgdag så det gick inte att få tag på t ex frukt och grönsaker. Innan vi drog upp ankaret gjorde vi ett besök på sjukhuset på ön och kunde konstatera att läkarna och sjuksköterskorna var från Frankrike medan övrig personal var polynesier. Sjukhuset bestod av enplanshus och i den omgivande trädgården gick höns, kycklingar och tuppar omkring. På alla patienter togs blodtryck, temperatur, puls och vikt vid inskrivningen oavsett vad man sökte för. Bertil var patienten och jag var med som stödstrumpa. Och som vi hört tidigare togs inga arvoden ut för vare sig läkarbesöket eller medicinen. Bertil har drabbats av soleksem och under överresan från Galapagos till Fatu Hiva lyckades Bertil tack och lov förhindra spinnakerbommen från att träffa huvudet genom att ta emot den fallande bommen med framför allt armar och händer, vilket dessvärre drabbade framför allt tummarna  hårt. Därav läkarbesöket. Soleksemet är nu ett minne blott och tummarna kommer att bli återställda även om det kommer att ta sin tid. Vi var fyra båtar (mikado, White Hawk, Hilde och vi) som lämnade Nuku Hiva ungefär samtidigt med atollen Manihi som mål. Tuamotos övärld kallades länge för ”the Dangerous Archipelago”. Orsaken är att atollerna är låga och som seglare ser man dem inte förrän man är nästan på dem (mindre än 10 sjömils avstånd). När det finns palmer eller bebyggelse är det oftast på norra eller västra delen av atollen medan södra och östra sidorna oftast består av överspolade korallrev som man inte ser förrän man i princip står på dem! Därför rekommenderas att man ska seglar mot dessa öar då det är fullmåne och öarna kan ses även nattetid.  Innan de elektroniska sjökorten kom var det därför många som hoppade över, dvs tog en omväg norrut förbi dem på seglatsen till Tahiti. Risken att hamna på ett rev var helt enkelt för stor. Trots elektroniska sjökort är det många båtar som hamnar på reven även idag.  Avståndet från Nuku Hiva till Manihi är ca 480 sjömil. Det blåste mellan 20-35 knop så vi gjorde mellan 8 och nio knop. Vid några tillfällen gjorde vi t o m över 10 knop (Olle det var tvåsiffrigt!!)! Våghöjden ca 4 m. Så nu har vi upplevt att Stilla Havet inte alltid är så ”Stilla”. Det tog oss knappt tre dygn att segla hit. Sista 12 timmarna gick vi så sakta vi kunde men det var inte lätt! Vi hade bara en pytteliten flik av genuan ute och ändå loggade vi över 6 knop hela tiden! Det blåste, och fronter med regnskurar avlöste varandra med upp till 30 knop i byarna. Vi ville komma fram till atollen på morgonen för att lättare kunna hitta passagen in i lagunen på Manihi. Passagen in ligger på Manihis sydvästra del. Passagen in i en atoll är oftast smal och mycket strömt (upp till 6 knop) p  g a tidvattnet som strömmar ut eller in i atollen.  Bästa tid att passera är i samband med att tidvattnet ändrar från ebb till flod eller tvärtom s k ”slack water”. Vi gick in strax innan slack water. Vi kunde konstatera att både passage och leden till ankringsplatsen i sydvästra delen av atollen var väl utmärkt med röda och gröna lysbojar (man kan alltså gå in även nattetid).  Vi ligger tillsammans med ett tiotal andra båtar väl i lä bakom en palmbevuxen del av revet. Vattnet in mot land från båten skiftar från mörkblått via turkost till ljusgrönt. Klart och rent vatten. Åt andra hållet skådar vi ut över lagunen med brungröna fläckar av korallrev. Här och var ligger hus på pålar, hotell men också pärlodlingar varav många är övergivna. Stränderna är mer eller mindre bebodda, totalt bor här 600 människor. Just vid passagen ligger en by med bl a ett bageri. Ägaren kom ut i morse (fredag morgon) och sålde färskt bröd, bagetter och jättegott kokosnötsbröd. Här träffade vi på den svenska båten Hokus Pokus med Ulla och Mats från Göteborg ombord. Härligt att prata svenska och så bytte vi böcker med varandra innan de seglade vidare västerut i dag. Tiden här är 10 timmar efter UTC eller 12 timmar efter Sverige. White Hawk lyckades få upp mycket fisk under seglatsen hit så i kväll ska vi ha fisk och grillparty på stranden. Själva hade vi ordentliga napp som tog det mesta av vår fiskeutrustning. Vi får helt enkelt skaffa kraftigare revar för här är det stora fiskar som hugger! Här blir vi liggande många dagar för det finns mycket att sepå.