S/Y Blues - Tsunami och Èfaté

Tsunami och Èfaté

S/Y Blues

Bertil Nyberg

Fri 2 Oct 2009 10:47

17:44.907S 168:18.615E

Vi befinner oss fortfarande i Port-Vila. Jordbävningen på Samoa orsakade en tsunami som inte drabbat Èfaté där vi befinner oss.Här i Port-Vila har vi inte haft någon märkbar känning av tsunamin. mikado som fortfarande befann sig på Tanna onsdag morgon hade hört om tsunamin. När Ian hörde sig för bland lokalbefolkningen fick han informationen att de noterat att ebb och flod förloppen varit rekordsnabba. Ombord på mikado igen noterade de alla att båten började ”dansa” och vattnet rörde sig mycket och märkligt. Inom 15 min hade de sjöstuvat båten, dragit upp ankaret och var på väg ut på öppet vatten. De hade ingen aning om vilken riktning tsunamin hade tagit utan ville bara sätta sig i säkerhet. Tsunamin kom aldrig till Tanna men det är tydligt att dess påverkan på vattenmassorna ändå var märkbar. mikado ligger nu här i Port-Vila.

Förutom Equinox och mikado har även Orono I anlänt till Port-Vila, vilket innebär att det sociala livet på intet sätt ligger i träda.

Torsdag gjorde vi en guidad rundtur på ön. En intressant resa i tid och rum. (Med i samma minibuss som vi var en familj på tre personer från Nya Zeeland. De hade bokat resa till Samoa, men i sista stund fått tillbaka pengarna då alla resor var fullbokade. Gissa om de var tacksamma att de hade hamnat här i stället. Det saknas flera hundra nya zeeländare på Samoa). Utanför huvudstaden är livet mycket annorlunda. Ingen elektricitet, man bor huvudsakligen i plåtskjul, tvättar kläder i närmaste sötvattendrag, lagar mat över öppen eld och lever huvudsakligen av det som de odlar och som de finner i naturen typ frukt, fisk, hönsfågel, gris (antalet så lågt att det råder förbud att jaga dem), mm. Arbetslösheten på ön är omkring 75%. Att gå i skola är ingen rättighet här. Skolan kostar pengar och vi undrar stilla hur stor del av det uppväxande släktet som över huvudtaget får någon utbildning. Varje by har en skola, vilket vi noterade då vi passerade. Men vi såg inga eller mycket få barn i dessa skolor. Några kyrkosamfund driver boardingschool och där såg vi i alla fall ett antal barn. Vi besökte en by befolkad med människor från en av de norra öarna. De visade hur man fortfarande lever på dessa öar, klädsel, danser, musik, förvaring av mat, ritualer, fångstmetoder mm. Ett liv som säkert inte överlever så länge till. Man kan bara hoppas att deras kunskap och kultur tas tillvara. I en annan by fick vi smaka på brödfrukt, sötpotatis och bananer som tillsammans med kokosmjölk inlindat i bananblad kokats med hjälp av varma stenar. Det smakade jättegott! Och vi hade gärna bytt den lunch vi senare fick på en s k ”krog” mot mer av denna bys ”delikatesser”. Under andra världskriget placerade USA soldater på norra delen av ön. Resterna av amerikanerna kan idag skönjas på olika sätt. Ett par tanks ligger upp och ner i havet under några mangroveträd, hela ön är snart täckt av den planta som de planterade in för att kunna kamouflera sin verksamhet, deras basläger, vackert beläget vid havet, erbjuder idag övernattningsstugor att hyra.

Väg finns runt ön, men är idag av mycket varierande standard. Arbete pågår för att den ska bli t ex asfalterad runt om. Broarna över vattendragen var också av varierande kvalitet. De två ordentligt byggda broar vi körde över, var sponsrade av EU.

Idag lämnar vi Port-Vila och drar oss söderöver till vulkanön Tanne.

Port-Vila 149.jpg Port-Vila 151.jpg